Erikslund – mitt sommarland

Sex år var jag 1953 när vi flyttade in i Erikslund. Mitt nya Sommarland. Jag har ett svagt minne av inflytten, men är inte säker på att det var just det allra första året.

Vi åkte lastbil. Möbler blomkrukor. Allt skulle med för nu for vi iväg tidigt i juni och ämnade inte komma hem förrän i mitten av augusti. Som jag minns det så satt min pappa och mina syskon på flaket, medan jag och mamma satt i lastbilshytten tillsammans med chauffören, som kanske var en av mina kusiner. Jag minns också att jag var vansinnigt arg för jag inte fick sitta på flaket.

När vi kom fram så passade inte nyckeln som vi fått i dörren och vi bar in det mesta genom ett fönster. Innan dess hade vi rest en stege mot väggen för att klättra in genom ett litet vindsfönster. Kanske var det jag som kröp in där. Jag vill gärna minnas att det var så. Tyvärr gick inte dörren att öppna utan nyckel inifrån heller, men fönstren fick jag upp: (Om det nu var jag som krupit in genom fönstret.)

Från tiden i Erikslund har jag många minnen. Det beror naturligtvis på att vi hyrde det där sommartorpet i många, många år. Ända tills jag var vuxen.

Till Erikslund – mitt nya sommarland – kommer jag att få anledning att återkomma många gånger under detta bloggår. Ja, redan nästa vecka för här fick jag nya kompisar.