Kategoriarkiv: Resor och utflykter

Resor och utflykter jag gjort tillsammans med släkt och vänner eller kanske ensam

Karin Bergöö Larsson

Karin Bergöö reser till Morup

Karin Bergöö reser till Morup från Varberg på sommaren 1881. Ett år senare förlovar hon sig med Carl Larsson.

Sommaren 2014 är jag tillbaka hos Kennet i Bua. Nu var det dags för en biltur till Morups kyrka. Jag hade avskrifter av Karins brev med mig. Karin berättar i breven att hon blivit bjuden av en flicka som heter Anna Petterson till Morup. Det visar sig att Annas pappa är kyrkoherde och familjen bor bredvid kyrkan. Karin skriver:

"Fram på förmiddagen blef det vackert väder vi spelade krocket och besågo kyrkan hvarvid jag uppe i tornet fick reda på några gamla helgon som jag fick löfte att måla utaf. Jag blef qvarbjuden "för att se på kometen" och så skulle det blifva ilumination med raquet till min ära. På ef.m. dracks det kaffe och herr Österlund (Annas fästman) läste roliga visor på Halländska för oss…  Ilumination bestod af ett dussin kulörta lycktor och en raquet som dock tändes på upp och ned så den blef ej mycken glädje utaf."

Dagen därpå satt Karin i kyrktornet och målade medan det regnade och blåste. Var målningen blev av förtäljer inte breven.

Senare på sommaren målade Karin en liten tavla som hon skulle ge till Anna Petterson som tack för senast. Var den blev av vet jag inte heller.

Bilderna: Kyrkoherdens grav och församlingshemmet i Morup, som kanske var prästbostad 1881 när Karin var där och sov över.

Läs gärna mer om Karin på min hemsida eller i min bok: Karin Larssons barndom.

Karin Bergöö reser till Morup
Morup

Hur blev det sedan?

Ja, vad blev det av Anna Petersson och hennes fästman. Av Karins alla brev finns ingenting som tyder på att Anna Pettersson och Karin hade kontakt med varandra senare i livet.

Det blev till att leta i kyrkböcker. Det visar sig att de gifte sig Anna och Gustaf Österlund. De bosatte sig i Göteborg, där Gustaf var telegrafist. Ytterligare ett antal år senare flyttade de till Lindesberg där Gustaf blev postmästare.

Och tavlan som Karin målade åt Anna? Paret Österlund hade inga barn, så vem som ärvde tavlan vet inte jag, men om du vet så hör av dig till mig. Liksom om du känner till något annat om Anna och Gustaf. Eller om Morup vid tiden då Karin var där.

Utlagt vecka 17, 2024

Utflykt 2013

Grimeton och Rolfstorp.

Det var dags för ett besök till Grimeton och Rolfstorp. Det var under mitt besök hos Kennet i Bua år 2013 som jag hade tagit med mig ett antal brevutskrifter från Karin Bergöö. Karin som hela sommaren 1881 besökte badorten  Varberg hade skrivit brev hem till sina föräldrar och berättat om det ena och andra.

Ett år senare skulle Karin förlova sig med konstnärskollegan Carl Larsson

Kennet och jag tog bilen och gjorde en tur runt i närheten av Varberg där Karin många år tidigare gjort sina utflykter. I ett brev berättar hon om en åktur till Grimeton och Rolfstorp.

Citat ur Karin Bergöös brev

"För utfärden samlades vi vid 10 tiden bos Persons der vi blefvo bjudna på kaffe och bakelser, vi foro Träslöfsvägen ut förbi kyrkan, till Grimelton der vi stego ur för att bese trädgården, jag viste ej hvad det var för ett ställe förrän vi voro der och jag fick se en af fröknarna Lindstet som jag naturligtvis gick och hellsade på. Kyrkoherde Dangot träffade jag ej men af fröken blefvo vi bjudna att äta så mycket bär vi ville."

"Jag var så förtjust i Grimmelton, det var allt så vårdat och hemtrefligt, raka motsatsen till ett ställe dit vi sednare kommo som förut ägts af Wolfrat och hette Rolfstorp, der var mycket storartade trädgårdsanlägningar men i högsta grad ovårdat. Vid half fyra tiden kommo vi hem och åto middag tillsammans hos Persons."

Till dig: Du som läser detta och känner till trakterna runt Rolfstorp och Grimeton får gärna höra av dig. Kontakt här. Särskilt intresserad är jag av hur det var på Karins tid 1881 då hon reste vägen förbi. Och så undrar jag vad det var för personer hon nämner.

Landeriet Freden

Anna Svensson

På sommaren 1881 bodde här i huset en flicka vid namn Anna Svensson. I Landeriet Freden bodde en familj Strömstedt, men de hyrde ut en del av huset till familjen Svensson. Och Anna blev god vän med Karin Bergöö som den sommaren vistades i Varberg.

Karin skriver i brev hem till mamma: ”…hvarefter vi spatserade i det allra vackraste väder till Freden der jag Kinesade i två nätter.” Så här har även Karin Bergöö sovit.

Utlagt vecka 15, 2024

Anna Svensson

Försommaren 2013 kom jag och min vän Kenneth vägen förbi landeriet Freden. Mangårdsbyggnaden (ladugård och uthus finns inte kvar) var inhägnad och där var förskola. Vi fick också ta en titt in i huset, och där, bland gamla dörrar och kakelugnar kunde vi ana en fläkt av den tid då Karin ”kinesade” på Freden.

En fin dag

Opera på Skäret 2006

Vi var till Opera på Skäret 2006. Det är länge sedan, men än lever minnet av en fin musikunderhållning och en vacker dag. Det var en dag med blandade operastycken. Minns inte precis vad de spelade och sjöng, men ett fint minne är det.

Bilden jag har är inte precis den bästa, men det är den bilden inifrån jag har, så det får bli den ändå.

Jag länkar till deras hemsida: HÄR.

Jag minns också att svalorna flög in och svepte runt över huvudet på oss.

Opera på Skäret 2006

Utlagt vecka 27, 2023

Min bror

Min bror Jan

Min bror Jan eller Janne, som vi alltid sa när han var ung och bodde hemma hos sina föräldrar. Här står han på sin lilla segelbåt. Frida, tror jag den hette. Bilden är från sjuttio- eller början av åttiotalet skulle jag tro.

Jan bodde i Vaxholm och det är där som båten ligger.

Utlagt vecka 15, 2023

Min bror Jan

Besök i Bua

Hos Kennet och Monica

Första gången Inga och jag var hos Kennet och Monica i Bua var en julidag 2008. Om mitt minne inte sviker mig sov vi över en eller två nätter. Och så var Kennet, Inga och jag ute på en biltur. Jag tror vi var vid Träslövsläge där det hade hänt någon olycka. Vi åkte också på några småvägar och såg oss omkring. Naturligtvis var det lite fest på kvällen också.

Det är tur att jag har lite bilder från våra utflykter så att minnet kan få lite hjälp.

Hos Kennet och Monica

Besök i Bua 2008 - Utlagt vecka 6, 2023

Januari 2007

Ett återseende

Ett återseende blev det den 18 januari 2007. Den dagen fyllde jag 60 år. I huset här på bilden bodde min familj när jag föddes 1947. Huset hette då "Södra bostaden" och tillhörde regementet I3 i Örebro. Och var tjänstebostad åt underofficerare.

År 2007 var där vandrarhem, så jag och min hustru tog in där några nätter och sov just där i den lägenhet där jag bott mitt första år i livet. Faktiskt med utsikt från vandrarhemsrummet genom samma fönster där jag som barn sett dagens ljus.

Ett återseende

Södra bostaden I3 - Utlagt vecka 5, 2023

Norge

Fikapaus i det gröna

Här är det fikapaus i det gröna. Efter att ha skrivit en bok om Karin Bergöös barndom och presenterat den här på min blogg, återgår jag till min egen barndom.  Sommaren 1957 var jag tio år och familjen tog den gamla Forden, modell 37 på en tältsemester i Dalarna. Men här på bilden har vi hamnat i Norge på väg mot Kongsvinger.

Här bland buskarna sitter min mamma, min bror, jag och min pappa. Så förmodligen är det min syster som knäppt bilden, men med min kamera, för bilden finns bland mina negativ.

Ja, det var annat det än att resa runt i en stor husbil. Men jag tror att vårt äventyr var både större och roligare.

 

 

Fikapaus i det gröna

Att resa

Att resa

Att resa kan betyda så mycket. Under det här året handlar den här bloggen om resor jag gjort. Resor kan vara fysiska. Det kan vara att ta flyget långt bort, eller att ta ett tåg inom landet. Men det kan också vara att bara sätta sig i bilen eller på en cykel och för att under en förmiddag göra en trevlig utflykt.

Att resa kan också vara inre resa,  en utveckling, en ny erfarenhet. Många har gjort en social resa och kanske tagit sig ur en låst situation för att bli något helt annat. Och alla gör vi ju en sorts resa genom livet.

Ett resmål kan vara planerade eller ske helt slumpartat. På väg hem efter ett besök hos sonen, råkade jag en gång köra fel. Till vänster i stället för till höger. Men istället för att vända valde jag att försöka hitta mig fram på en annan väg. Den vägen blev allt mindre och efter en tid åkte vi på en smal grusväg. Där stod en skylt: "Sjövägen", och allt åkte vi en lång tid längs långa sjöar.

Många år senare beslöt jag och Inga att vi skulle försöka hitta den där vägen igen, trots att vi inte riktigt kunde minnas hur vi åkt. Men vi hittade Sjövägen och en fin plats i en skogsdunge på sjöstranden av Dyksjön där vi kunde fika vår medhavda matsäck.

Att resa
sjövägen

Resan gjorde vi pandemisommaren 2020

Inlägget på bloggen är från vecka 21 - 2022

 

En vintermorgon

Carl Larsson-gården en vintermorgon

Att få vakna upp en vintermorgon vid Carl Larsson-gården var en upplevelse. Jag var där kvällen innan och föreläste om Karin Larssons ungdomsår och fick möjligheten att sova över. Ja, inte inne i Carl Larsson-gården utan i en av byggnaderna på tomten. Det var en fin minnesvärd resa.

 

Utlagt vecka 15, 2022

Carl Larsson-gården en vintermorgon

En helt annan båt

Regalskeppet Trasa

Det var i början av sextiotalet. På den tiden det var mycket prat om regalskeppet Wasa. Jag och mina föräldrar var en vecka på Öland, där min bror sommarjobbade. En av hans lediga dagar gjorde vi en utflykt på ön. Vi hade hört talas om att det låg ett gammalt vrak på stranden någonstans och hittade det efter många bestyr.
Jag klättrade upp i vraket med en kålbit jag hittat på stranden och döpte den trasiga båten till Regalskeppet "Trasa".

 

 

Regalskeppet Trasa

En tur i ekan

Roddtur vid Hemsjöstrand

En Roddtur i ekan 1948. Jag och mina syskon sitter i "baksätet" medan mamma ror. Flytvästar? Nej, det visste vi väl knappt vad det var.

Den sommaren hyrde vi en stuga vid Hemsjöstrand vid Mullhyttan. Jag sitter i mitten och är endast ett och ett halvt år.

 

roddtur

Resa på östkusten

Timmernabben på 1970-talet

Väl förankrade vid Timmernabben eller var det vid Påskallavik vi var när bilden togs. . Inga och jag bilade tillsammans med mina föräldrar ner efter östkusten. Oskarshamn, Kalmar och ner till Blekinge. Vi gjorde en del inköp, bland annat köpte vi glas vid Kosta på vägen hemåt.

 

timmernabben

Vecka 1 – år 2022

Min fösta bilsemester

Sommaren 1956 upplevde jag min första bilsemester. Jag var 9 år och familjen Fröberg hade blivit med bil. En stor händelse för mig som älskade att åka bil. Förmodligen för att vi inte tidigare haft någon.

Med pappa vis ratten och mamma där fram och vi tre syskon i baksätet bar det av. Resan gick från Örebro och söderut. Vad minns jag av det 65 år senare. Jo, vi tittade på Rökstenen och vi stannade till någonstans neråt Vadstena där några arkeologer letade benbitar och skärvor i anslutning till ett kloster. Det var då jag bestämde mig för att bli arkeolog, vilket jag aldrig blev.

Resan gick ända till Gränna där vi köpte polkagrisar. Det var ingen höjdare. Alldeles för sött för min smak.

Jag minns inte men någonstans tältade vi. Två nätter tror jag. Därefter gick resan norr ut igen till Norrköping där vi skulle stanna några dagar hos mina kusiner, men då blev min syster sjuk. Som jag minns det var hon förskräckligt sjuk. Så vi satte oss hastigt i bilen och for hem till Örebro. Jag tror att syster min fick uppsöka Örebro lasarett.

Bildtext:

Bilden på Rökstenen som ingen vid den tiden lyckats uttyda. Därför har jag i mitt album från den tiden kletet dit en liten pratbubbla. Med tanke på att min syster äter polkagris så tör vi ha varit i Gränna innan Rök.

På andra bilden är min syster och mamma som tittar i skyltfönster i Gränna

Det var min första bilsemester.
Curt Fröberg

Min första bilsemester

gränna

2019 – 2020 (2021)

Falkenberg och pandemin

Det blev två resor till Falkenberg sommaren 2019, men på sommaren därefter blev det inget resande. Coronasmitta satte P för det mesta.
Se också Kennets blogg.

Falkenberg

Falkenberg

Kapellet

Tysslingerundan

Bilderna från vänster.

1. På sommaren 2019 besökte jag Kennet o Monica. Bland annat tog Kennet och jag en dagstur söderut från Bua där vi besökte Falkenberg och många andra fina platser. Här på bilden är vi vid Ugglarp.
Det blev inget besök från Kennet till Testa på grund av Kennets knäoperation, men jag åkte ner en kort sväng på hösten.

2. Under sommaren åkte Inga och jag till Falkenberg för att träffa Lennart och Margareta. Det blev också en del utflykter och många fina dagar.

3. 4. Året därpå, 2020, blev ett inställt år. Kennet och jag skickade veckobilder och skrev månadsbrev till varandra, men på grund av pandemin kunde vi inte träffas. Det blev till att ta sig för med något på hemmaplan. Jag målade. Och så gjorde Inga och jag små trevliga utflykter ut i det gröna.

Besök

I år, 2021, har varit likt 2020, pandemi. Men under en fikapaus kom Kennet och Monica på besök till oss i Testa.

2010

Ett besök i Bua

Ett besök i Bua blev det strax före midsommar 2010. Ami, Bert, Inga och jag tog en tur till Västkusten, bodde på vandrarhem och åkte runt och såg oss omkring. Slutdistansen blev ett besök hos Kennet och Monica i Bua.

Och naturligtvis var vi tvungna att gå ner till hamnen och ta en titt på Kennet och Monicas nya båt. Båten kan ni se på Kennets blogg: HÄR.

 

Ett besök i Bua

2007

Ett händelserikt år.

2007 blev ett händelserikt år. Därför gör jag nu en liten bildserie med några av de aktiviteter som jag gjorde då.

Alltsamman hör ihop med min 60-årsdag.

Min hustru Inga och jag tog in på vandrarhemmet som då var vid f.d. I3 regemente i Örebro (bild 1).
I det huset bodde jag när jag föddes. När jag var ett år flyttade vi in i första bataljon (bild 2).
Den här dagen skulle Inga och jag tillbringa med att gå på stadens gator, men så fick vi bud att Ingas systerdotter behövde få en snabbskjuts till BB. Så vi ryckte in med transport och dagen därpå föddes en gosse några veckor för tidigt (bild 3). Men på födelsedagskvällen var vi med vänner ute och käkade (bild 4).
Bilderna 5 och 6 är från Paris. Jag och Inga, som fyllde lika många år strax efteråt, fick nämligen två fina resor i present av våra söner. En resa till Paris och en resa till Island (bild 7 och 8).

Södra bostaden I3 Örebro
Ett händelserikt år
Barn
Krogen
Paris
Paris
Island
Ett händelserikt år

2004

London

Vi reste till London med jobbet. Lite konferenser skulle det bli. Lite jobb skulle vi ägna oss åt, men det blev mycket annat också. Det viktigaste med resan var kanske att skapa god stämning och kamratskap. Och det är ju just kamratskap som är temat på den här bloggen i år.

 

 

 

London

1999-2000

Suzanne

Efter att vi fyra på bilden spelat ca 50 föreställningar dockteater om konstnärsparet Karin och Carl Larssons dotter Suzanne, blev vi inbjudna att spela två föreställningar vid Carl Larsson-gården i Sundborn.

Det var ett äventyr och en speciell upplevelse. Året var 1999 och snart skulle vi fira nyår som inte bara var till ett nytt år.

SuzanneVecka 34, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

1992

Hantverksmarknad i Hjo 1992

Inga och Ami på Hantverksmarknad i Hjo 1992. Bert hade kanske fastnat vid någon svarvare och jag befann mig bakom kameran.

Det här var på den tiden då hantverk stod högt i kurs. En hantverksmarknad i Hjo var en högtidsstund för tusentals människor. De svarvade och vävde, sydde, virkade och allt annat som människor kunde åstadkomma. Här vimlade det med besökare som intresserade ville se vad andra åstadkommit. Och även vi var intresserade och reste dit på en dagsutflykt.

Hantverksmarknad i Hjo 1992

1988 – 1989

Två år på en gång

Nu tar vi två år på en gång och det beror på att vid den här tiden kom kameran inte fram mer än till semesterresor. Vi var till Norge och till Mallorca bland annat.

88-08-08 – En dag vi inte glömmer

Den åttonde i åttonde åttioåtta kom att bli en minnesdag. Jag började ett nytt jobb på Kyrkskolan i Hallsberg den dagen och när jag skulle åka hem kom jag bara några hundra meter, där efter fick jag inte i någon växel. Jag hade tur och fick skjuts till verkstan i Tarsta. Där tog Bengt i bilverkstan med mig i hans bilen och vi åkte och bogserade min bil till verkstan. Det var dags att byta växellåda.
Väl hemma fick jag veta att sonen hade kört omkull på mopeden och skadat sitt knä, så det fick bli sjukhusbesök.
Naturligtvis har jag inga bilder från den dagen därför att är inte sådana dagar som kameran kommer fram. Här blir istället en bild på familjerna Wallin och Fröberg på en topp någonstans i Norge, men jag kan bara inte förstå vem som tog bilden, för vi är ju med alla åtta.
Och slutligen en bild på bilen som behövde ny växellåda.

Vecka 24, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

två år på en gång
två år på en gång

1984

Vårpromenad

En vårpromenad i Bosses hage är vad som kan ses på bilden. Numera är hage så igenslyad att det är svårare att ta sig fram.

Sommaren 1984 var vi tillbaka på Öland på husvagnssemester. I övrigt höll vi oss runt om här hemma. Även efter nio år i Testa hade vi många projekt på gång, men naturligtvis firade vi nyår tillsammans med Wallins och Löfgrens. Kennet har en bild från Nyårsafton på sin blogg, men jag hittar inga bilder i mitt bildarkiv från det tillfället.

1984 är också ett år att tänka på. Jag syftar på George Orwell.

Vecka 20, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

Vårpromenad

1882

Västkusten

Västkusten hägrade i hökörarvärmen 1982.
Det är inte så lätt att komma ihåg vad jag gjorde varje år. Från de här åren har jag inga dagböcker och ibland dåligt med bilder. Men 1982 företog vi en gemensam semestervecka med Ulf och Maj-Britt till västkusten i Halland. Vi hade kört hö och det var väldigt varmt så det var i stort behov av några svalkande dagar vid kusten.

Bilden visar de som reste och några till. Ulf hade lånat en skapligt stor husvagn som vi använde till båda familjerna.

Bild från vänster, och de understrukna var med på resan: Inga och John (1,5 år) Martin, Ulrika, Maj-Britt, Ingas mamma Karin, Ulrikas kille Joakim, jag, och Ingas pappa Torsten samt Ulf.

Vecka 18, 2021, och
varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

Västkusten

Bilden är tagen av Gunnar Gillberg.

1979

Öland 1979

Kennet skriver på sin blogg (Här) att de var på Öland den sommaren, men det var ju vi också? Inte såg jag dem! De kanske var på andra sidan?

Nå, det var en äventyrlig resa. Vi hade packat vår Saab 96 och åkt, men neråt Västervik började bilen koka. Stanna och fylla på vatten och så gick det några mil till. Stanna fylla på vatten och så gick det en bit till och det blev mindre och mindre avstånd mellan vattenpåfyllningarna.  Vi var in till en mack, de trodde det var en läckande slang. I sista minuten fick vi tag på en sån slang innan butiken stängde. På macken var de bussiga och bytte och vi for vidare någon knapp mil. Bilen kokade igen. Vi fyllde slutligen på med vatten innan vi åkte ut på Ölandsbron och han precis över innan det kokade igen. Det var alltså inte en trasig slang utan en trasig vattenpump. Vi hittade en verkstad och medan vi satt vid tältet på en camping några dagar så fixades vattenpumpen.

Ja, det är i stort vad jag minns från den semester-veckan.

På Öland finns en stor kvarn där de serverar våfflor. Där har vi varit varje år vi varit på Öland. Kanske är det fyra gånger. Och det är just där jag sitter här på bilden intill.

Öland

Vecka 15, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

1977

Minnet sviker

Minnet sviker. Det blev inte av att skriva i dagboken det här året, men det diffusa minnet säger mig att jag gjorde en repmånad under februari, mars och under sommaren la vi nytt tegel på taket. Kennet och pappa Eric var här och hjälpte till, samt Gunnar från Tarsta.
Den 11 augusti försvann vår katt, Jakob. Vi hade fått den på försommaren året innan. Någon månad senare fick vi ta hand om en kattunge från Tarsta som fick heta Oskar och som kom att bli en mycket trevlig bekantskap.
Två år tidigare hade Bert, Kennet och jag gjort en kanotutflykt (se Kennets blogg) Den här sommaren var det dags för en fotvandring på Bergslagsleden.

Minnet

Bilden ovan:

På taket sitter jag, Kennet står på stegen och pappa Erik på ställningen, medan Gunnar på marken langar tegel.

 

Vecka 13, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

minnet

Vid lägerelden:
Från vänster ses, Kennet, jag och Bert.

Det blev således två bilder den här veckan. Den vänstra är aningen suddig. Tryck på bilderna så ser ni dem i större format.

1971

Fjällvandring

Den stora händelsen det året var en fjällvandring i Hemavan tillsamman med Inga, Bert och Ami. Det blev verkligen en stor upplevelse: Att treva sig fram genom dimma och moln för att hitta den rösade leden. Att trängas med andra i stugor på fjället. Att vada genom iskalla bäckar och balansera på spångar och hängbroar. Och att uppleva slagregn och åska. Men framförallt att vandra fram i den storslagna naturen.
Av brev jag skrev till Kennet i januari 1971 (som jag nu fått tillbaka en skannad kopia av) framgår att jag var trött på skolarbete samt att jag inte visste vad jag skulle göra efter skolan. Jag hade ingen framtidsplan alls. Eftersom jag inte visste vad jag skulle ta mig till inför hösten, så sa min syster en dag att jag kunde ringa kommunens barnomsorg och höra om de hade någon praktikplats på dagis. Sagt och gjort. Så jag ägnade hösten åt barn mellan tre till fem år. Och trivdes med det.

Mer om fjällvandringen finns Här, Här och Här
Och mer om Ödåkra finns Här

Vecka 7, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

Fjällvandring

Strax innan resan till Hemavan hade vi varit till Ödåkra (se bild) och hälsat på Kennet och Britt-Marie, då vi tillsammans tog en tur till Köpenhamn.
Andra händelser var att jag på våren tog körkort och skaffade mig glasögon, samt att Kennet, Britt-Marie (Brillan), Bert, Anne-Marie (Ami) och jag firade nyår tillsammans hos Bert och Ami på Birgittagatan.

1970

Ödåkra sommaren 70

Kennet skriver på sin blogg att Inga och jag hälsade på dem i Ödåkra den sommaren. Det är en sanning med stor modifikation. Jag jobbade nämligen i sju veckor på Sankta Maria sjukhus i Helsingborg den sommaren och bodde under den tiden hos Kennet. Britt-Marie hade flytt stadsbullret och rest till stugan i urskogen i Hälleforstrakten tillsammans med barnen. Men i slutet av min jobbartid åkte Kennet upp och hämtade hem familjen och tog då med Inga till Ödåkra. Även Kennets lillebror Magnus var med ner.
Efter att jag slutat på Sankta, så tog Inga och jag en tur via Helsingör till Köpenhamn och var på Zoo och därifrån båt och tåg hem till Örebro. Vi lär ha kommit hem i mitten av augusti, men först den 20 december skriver jag till Kennet: ”Tack för senast. Tågresan hem gick utmärkt. Du trodde väl inte att vi kommit hem än. Men jo.”

Örebro

I övrigt pluggade jag, på Vuxenskolan, vad skulle jag göra annars. Bert fanns på hemmaplan, så honom träffade jag då och då och om jag inte minns fel så gifte sig Bert och Anne-Marie under det här året.

Vecka 6, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

ödåkra
Ödåkra 1970

Överst: Magnus och Malin
Under: Inga och Britt-Marie

1969

Segeltur

Jag muckade på våren. Under lumpartiden fick jag nya vänner, men som snart försvann åt skilda håll. Vi var några som bestämde oss för att göra en segeltur på Mälaren under några dagar, men sedan dess har jag inte sett dem.
Kävestavännerna Kennet och Britt-Marie flyttade från Boxholm till Ödåkra och kom ännu längre bort. Bert pluggade i Karlskoga vill jag minnas, men vad Ami gjorde minns jag inte, pluggade i Stockholm kanske.
Jag sommarjobbade och på hösten blev det Örebroskolan för vuxna. Jag som bara gått åttaårig folkskola och så skaffat mig grundskolekompetens, och drygt det, på folkhögskolan, ville nu också skaffa mig en gymnasiekompetens. Inga gick också på skolan.

 

Vecka 5, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

Segeltur

Björn som seglare i en katamaran byggd av Björns pappa.

1968

lumpen

Inga och jag (bakom kameran) och ett tält, samt en gitarr och en gummimadrass m.m. i Kungshamn sommaren 1968.

Lumpen och vänners giftermål

Kennet och Britt-Marie gifte sig tidigt på våren eller vintern det året, och bosatte sig i Boxholm. Bert, Ann-Marie, Inga och jag var inbjudna på bröllopet, men tyvärr har jag inga bilder därifrån, och inte heller så många minnen från den festen. Men det var ju så länge sedan.
På försommaren ryckte jag in i lumpen. Resten av det året visste man vad som skulle göras. Man behövde varken tänka eller planera själv, men mitt i sommaren fick jag en vecka ”semester”, då Inga och jag passade på att ta hennes bil för att tälta på västkusten.

Vecka 4, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

1966

Sommaräventyr 1966

Sommaräventyr med vännen Lennart i Skåne, vid Lerberget, Råå och Båstad. Det var sista året Lennart bodde kvar i Örebro, men vi har ändå behållit vänskapen sedan dess. Lennart lärde jag känna när jag gick i femte klass i folkskolan 1958. Det vill säga när jag var elva år. Och vi träffades senast 2019 i Falkenberg där de har sommarbostad.

Mer om vår sommarsemester i Skåne finns här

På hösten 66 var det dags för andra året på folkhögskolan. Kennet var ofta i Örebro över helgerna hos Britt-Marie som han träffat på Kävesta och när jag var hemma i Örebro åkte jag tidiga måndagmornar med honom ut till skolan. Alltid bråttom.

Se också Kennets blogg

sommaräventyr

Bild: Lennart och jag i Skåne.
Och där sitter jag och kopplar av.

Utflykter

Snavlunda äng

Veckorna går så fort att jag missar att lägga ut veckans bild då och då. Men här kommer en bild från Snavlunda äng.
Så här i Coronatider har vi valt att göra en mindre utflykt varje vecka i stället för någon större semesterutflykt. Vi packar korgen och ger oss ut på en biltur.
Här har vi hamnat vid en vacker liten sjö med gula näckrosor i vattnet nedanför vårt utvalda fikaställe. Inte alls så tokigt. Kanske lika bra som en långtur.
Snavlunda ligger några mil hemifrån mellan Vretstorp och Askersund.

Vecka 32 - 2020

Utflykter

Egbyåsen

Så här i coronatider, när man inte kan resa och hälsa på vänner, får man göra andra utflykter. Vi tog med kaffe och äggmacka och åkte till Egbyåsen en dag i slutet av april för att titta på backsippor. Tyvärr var det då i slutet av blomningen, men det är ändå så fantastiskt med så otroligt många blommor. Ett helt fält med backsippor.
Därefter tog vi vårt fika vid en folktom badstrand vid Hampetorp.

Egbyåsen ligger ungefär två mil från oss och uppskattningsvis ca två mil från Örebro. Ta en tur dit i mitten av april nästa år.

Vecka 19 - 2020

egbyasen

Öby kulle

Ormar vid Öby Kulle

Vill du se ormar ?
Knappt en mil bort från oss ligger Öby Kulle vid fågelsjön Kvismaren. Hit vallfärdar folk i april för att titta på ormar som vaknar upp ur sin vintersömn, och senare på våren kommer alla de som vill se fåglar.
Jag brukar åka hit på hösten för att se tranor som om kvällarna samlas här i vattendränkt mark för att övernatta. Tranor då på väg söderut som stannar några veckor. Och som på dagarna sprider ut sig i omgivningen för att fylla på matförrådet inför vidare flytt söderut. För något år sedan räknade fågelskådarna in 20 000 tranor. Ett fantastiskt skådespel.

Bilden här på huggorm och snok som omfamnar varandra är från den 10 april 2010
Se också

Vecka 18 - 2020

ormar

Camping

Campare på 60-talet

Visst var det trång i tältet  för 60-talets campare. Men vad gjorde det. Vi var inte på tältplatsen för att sova, utan för att upptäcka en, för oss ny värld. Västkusten med salta bad, krabbfiske och mycket att se.
Här tältar vi i närheten av Fiskebäckskil. Vädret var inte det bästa. Vi kunde vakna en morgon nedkrupen i en våt sovsäck. Regnet kom både ovanifrån och rann in från marken. Men så ibland blev det uppehåll och vi kunde samlas runt ett matbord.
Den här sommaren var vi tillsammans med min bästa väns familj och Sören Börjesson och jag hade många fantastiska sommaräventyr.

campare

Till vänster: Sörens föräldrar. Vid matbordet: min syster Jill, min bror Jan och Sören. Jag står där bakom. Till vänster: min mamma och längst till vänster vår fina PV-T35461.

Vandring

Ringsbergsleden

På tisdagen vecka 37 tog jag mig för med att vandra på Ringsbergsleden från Solberga till Röda sand. En ganska lätt vandringsled och trevlig, delvis efter Sotterns östra strand. För mig blev det 14 km, men jag tog några kortare avsides stigar. Det är lätt att göra eftersom jag känner till trakterna ganska bra. För att det skulle bli ännu trevligare tog jag med matsäck och gott om kaffe.

Karta över leden ska finnas HÄR

Ringsbergsleden
Ringsbergsleden

Vaxholm

Minneslunden i Vaxholm

Bilden är från minneslunden vid Vaxholms kyrkogård, där min bror är begravd. Det händer att jag tar en promenad dit upp, för att få en minnesstund. Å andra sidan är minnet av min bror mer levande för mig i den lägenhet som jag lånar för att bo i vid mina Vaxholmsbesök.
Jag reste i veckan till Vaxholm för att vara där några dagar. Det är alltid lika trevligt. Jag hann också in till Stockholm en av dagarna och promenerade runt på söder och tog mig några timmar på Stockholms Stadsmuseum, som är nyrustat.

Du kan också titta in på Karinföreningens blogg för att se lite mer av vad jag gjorde under Vaxholmsresan
HÄR
och HÄR

 

 

 

 

Minneslunden

Dalhalla

Dalhalla i augusti 2009

dalhalla

 

För nästan exakt 10 år sedan gjorde jag och min bror Jan en resa till Dalhalla för att se Mozarts Trollflöjten. Det var huvudmålet, men vi hann också se oss runt en del i Dalarna. Det skulle tyvärr visa sig bli den allra sista resa jag och min bror gjorde tillsammans. Ett halvt år senare skulle han vara borta för alltid.  Det var en fin och trevlig resa, trots att Jan vid den tiden var mycket sjuk.  Vi hade ändå stor behållning av Trollflöjten och han också med lite annat under våran tredagars resa.

Det är Jan som fotograferat.

 

Glommen

Falkenberg, Glommen

Under några dagar har Inga och jag besökt min gamla skolkamrat Lennart Heikenberg med fru Margareta. De sommarbor i Glommen utanför Falkenberg. Lennart och jag gick i samma klass i Rynninge folkskola i Örebro i slutet av 1950-talet och därefter ett år i Olaus Petri skolan. Det var tider det.

Det var väl fram för allt under tonåren vi umgicks som mest tills han 1966 flyttade söderut. Ändå har vi hållit en del kontakt, som att skickar julkort och grattishälsningar vid födelsedagar. Och så har vi träffats en del under åren.

Under en dag åkte vi tillsammans runt i Falkenbergsbygden. Vi tog en fika Öströö Fårfarm, i trakterna av Tvååker. Ett mycket trevligt ställe.

 

 

GlommenMargareta och Lennart vid Öströö fårfarm. Ett ställe som jag varmt kan rekommendera.

Några dagar i Bua

 

Teckningsmuseet i Laholm

Teckningsmuseet i Laholm

Jag har varit i Bua hos Kennet några dagar. Vi passade på att göra en endagsutflykt till Laholm via gamla vägen mellan Falkenberg och Halmstad. Förutom att vi åt på Gröna Hästen tog vi en titt in i Teckningsmuseet.

Teckningsmuseet i Laholm är Nordens enda renodlade teckningsmuseum. Museet ställer ut verk från den egna samlingen och har tillfälliga utställningar med samtida konstnärer.

På bilden kommer Kennet just efter museibesöket på väg till det omtalade matstället "Gröna Hästen".

Snart är det dags att återse Bua

Morup

Snart är det dags att resa till Bua och hälsa på Kennet och Monica. Sedan får vi se vad som blir av denna gång. Härom året var vi vid Morup och faktiskt ända uppe i kyrktornet.

Vad det än blir är det lika trevligt varje sommar med ett glatt återseende. Några kyrktorn ska vi nog inte ta oss upp i, men någon utflykt lär det bli. Jag får återkomma till det senare.

Morup

Födelsedagspresent till Paris

notre-dame

Notre-Dame 2007

Vår resa till Paris, där vi bland annat såg Notre-Dame, var en födelsedagspresent vi fått av våra söner. Inga och jag hade fyllt 60 år. Vi bodde i Paris på ett hotell inte så långt från Notre-Dame och gick förbi den märkliga katedralen nästan varje dag. Det var en sådan dag jag tog den här bilden på en parad av Danska ungdomar.

Det känns idag som om det var väldigt länge sedan och idag är delar av katedralen förstörd av eld. Ingenting tycks få finnas i det oändliga.

Se båtar på parad

Strömkajen

Jag tog en båt från Vaxholm till Strömkajen, och se, där med visiren uppfällda stod båtar på parad.

Den här veckan har jag varit i Vaxholm och Stockholm. Tog några gånger en båt in till stan i det vackra vädret. Nästan sommar i April. Jag har varit på Waldemarsudde, Nationalmuseum och Kungliga biblioteket samt vandrat gata upp och gata ner. Var jag gått har solen följt mig, både i storstan och i Vaxholm.

Men visst längtar man efter regn den här årstiden när det varit torka ända sedan snön smälte bort för länge sedan. Så ut alle man och dansa en regndans!

Nu ska jag njuta av våren på hemmaplan med långa vandringar i vår vackra natur. Visst är det fint att gå på stadens gator, men snart längtar jag efter skog och ängar. Så är det.

Strömkajen