Karins 165-årsdag – Grattis
Grattis Karin Larsson på 165-årsdagen
Grattis Karin och ett litet citat ur ett brev från Karins guvernant Anna Morien till dottern Suzanne någon dag efter att Karin avlidit:
"…och jag tänker mig tillbaka, då jag första gången såg den kära lilla Karin, i sin gråa klädning och långa fläta som hängde efter ryggen. Blid och söt var hon då – och så blev hon en god och älskande maka och mor, som hade ett stort kraf, att fylla här i lifvet. –"
Brevet är undertecknat: ”Anna Moj”
Den 3 oktober 1859 föddes Karin i Örebro. Jag har skrivit om det i min bok: Karin Larssons barndom.
Bilden har jag fått från Carl Larsson-gården
Utlagt vecka 40, 2024 – Det har blivit lite gles mellan inläggen i år. Får bättra mig…
Järnhandeln i Laholm
Karin Bergöös släkting?
Karin Bergöös släkting i Laholm? Ja, här i Laholm fanns en gång Lars Teodor Jönssons järnhandel. När jag var där var det bara skylten som vittnade om det. För mig föll intresset på vad som står om honom i församlingsboken:
Laholms stadsförsamling (1902-1911) Torgsroten nr: 16
Husägare Lars Teodor Jönsson järnhandlare f. 1862
Hustru Anna Karolina Bergöö gift 1895
Dotter Karin Elisabeth f. 1896
Son Ragnar Wilhelm Runo f. 1901
Hustrun Anna Karolina har en för mig okänd barndom trots ett långt forskande, men högst sannolikt är hon dotter till en man, Bergöö, som var kusin eller syssling till Karin Bergöös pappa Adolf. Det är väl allt jag kan och vill berätta här.
(Tilläggas kan att Karins pappa Adolf, själv stavar sitt namn: Adolph.)
Utlagt vecka 35, 2024
Förtydligande:
Karin Bergöö gifte sig 1883 med konstnärskollegan Carl Larsson
Laholm
Vandrarhem
Vandrarhem i Laholm. Ja, vi bodde där en natt. Fick var sitt litet rum Kennet och jag och fick några dagar att se oss om. Kennet har många barndomsminnen härifrån och vi passade på att leta uppgifter om gamla tider. Och jag hittade Theodor L. Jönssons järnhandel i Laholm. Och där finns det en liten anknytning till Karin Bergöö. Om än väldigt liten.
Mer om dagarna i Laholm kommer…
Tillbakablick till 2016
En tillbakablick till 2016. Det var här i det karga landskapet det började. Det var här vi tog bilden som skulle bli vår hemsidas huvudbild. Tillbakablick var rubriken och här blickar Kennet tillbaka. Men den här bildbloggen hade vi påbörjat redan i januari 2015.
Förutom hemsidan med den bilden har Kennet och jag varsin "Bildblogg"
Utlagt vecka 27, 2024
Ett sommarnöje
Ett sommarnöje
För mig kan ett sommarnöje vara att resa i Karin Larssons fotspår. Sommaren 1887 hade Karin och Carl sitt sommarnöje vid Apelviken i Varberg. Sommaren 2015 åkte Kennet och jag dit för att se. Kanske var det sig likt, men stugan de bodde i fanns inte kvar.
Carl Larsson skriver i sina memoarer:
På sommaren voro vi, jämte svägerskan Stina och levde friskt friluftsliv ute vid Apelviken, där vi hyrde en stuga, med en liten stengärdsel mot vindarna skyddad trädgård, av en stenhuggaränka. Vi badade tillsammans, och lekte som barn. Suzanne hoppade på de evinnerliga stenarna som en get. Lille Ulf låg helst vid mors sins bröst, snålt och kraftigt sugande.
Utlagt vecka 26, 2024
Utställning i Hallsberg
Karin Larssons textilier
Karin Larssons textilier visas på en stor utställning i Bergööska huset i Hallsberg under sommaren. Den är väl värd att se, så ta er en dag för att beundra Karins konstnärliga uttryck.
Det passar så bra att utställningen nu finns i Hallsberg eftersom det var här Karin bodde från att hon var 6 år. Hon bodde inte i Bergööska huset utan i huset intill. I Bergööska huset finns också Carl Larssons väggmålningar.
Eva Sundström har skrivit en bok om Karins textilier som också är väl värd att läsa.
Utlagt vecka 25, 2024
Utställning på Carl Larsson-gården
Mera fröjd af lifvet
Mera fröjd af lifvet är namnet på sommarens utställning vid Carl Larsson-gården i Sundborn.
Eftersom jag blev inbjuden av Carl Larsson-gården att delta på invigningen av den nya utställningen, så blev det åter en tur till Sundborn. Jag och många (alla tror jag) med mig tyckte att det var en riktigt fin och givande utställning. Så passa på under sommaren för att få en bra upplevelse.
Utställningen handlar om Karin och Carls vänner, om kafferep, resor m.m. i goda vänners sällskap. Och många var de vänner som besökte Lilla Hyttnäs under åren.
Som sagt. Verkligen värt med en tur till Sundborn.
Till Carl Larsson-gårdens hemsida om utställningen
Utlagt vecka 22, 2024
Karin och Anna Palm tecknar
Träslövsläge
Karin är i Träslövsläge. Hon har hyrt en liten stuga en tid under sommaren då hon vistas i Varberg 1881. Hon skriver till mamma och berättar:
"På thorsdagen blåste det mycket så att hvarje våg sköljde öfver kajen och alla fiskarne voro hemma och stodo i grupper i lä bakom stugorna, det väckte naturligtvis stor uppmärksamhet att se oss måla, vi voro omgifna af åtminstone en 30 karlar för utom qvinnor och barn i oändlighet, pojkarna stodo till och med på hufvudet för att blifva afritade."
Efterlysning av bilder från Träslövsläge
Bilden härintill är skannad ur en bok. Där står att den bilden, pluss flera andra bilder, är ur Karins skissbok från Varberg och att har författaren fått från dem från Carl Larsson-gården. Men då jag bett om att få låna bilderna till min kommande bok, visar det sig att de inte kan hitta dem. Vare sig bilderna eller skissblocket. Så nu efterlyser jag den. Finns det någon som vet något om Karins teckningar från Varberg, Träslövsläge och Räfsnäs.
Bild från Karins försvunna skissbok från Varberg…
Ta gärna en till på min hemsida om Karin…Här
Och om min bok: Karin Larssons barndom
Utlagt vecka 19, 2024
Carl Larsson-gården
Till Sundborn
Och så har jag varit till Sundborn och Carl Larsson-gården har igen. Jag vet inte för vilken gång i ordningen, men det är lika trevligt varje gång. Nu var jag där för att titta igenom ett bildarkiv för att se om jag hittar något som ska passa till den bok jag jobbar med nu.
Utlagt vecka 18, 2024
Karin Bergöö Larsson
Karin Bergöö reser till Morup
Karin Bergöö reser till Morup från Varberg på sommaren 1881. Ett år senare förlovar hon sig med Carl Larsson.
Sommaren 2014 är jag tillbaka hos Kennet i Bua. Nu var det dags för en biltur till Morups kyrka. Jag hade avskrifter av Karins brev med mig. Karin berättar i breven att hon blivit bjuden av en flicka som heter Anna Petterson till Morup. Det visar sig att Annas pappa är kyrkoherde och familjen bor bredvid kyrkan. Karin skriver:
"Fram på förmiddagen blef det vackert väder vi spelade krocket och besågo kyrkan hvarvid jag uppe i tornet fick reda på några gamla helgon som jag fick löfte att måla utaf. Jag blef qvarbjuden "för att se på kometen" och så skulle det blifva ilumination med raquet till min ära. På ef.m. dracks det kaffe och herr Österlund (Annas fästman) läste roliga visor på Halländska för oss… Ilumination bestod af ett dussin kulörta lycktor och en raquet som dock tändes på upp och ned så den blef ej mycken glädje utaf."
Dagen därpå satt Karin i kyrktornet och målade medan det regnade och blåste. Var målningen blev av förtäljer inte breven.
Senare på sommaren målade Karin en liten tavla som hon skulle ge till Anna Petterson som tack för senast. Var den blev av vet jag inte heller.
Bilderna: Kyrkoherdens grav och församlingshemmet i Morup, som kanske var prästbostad 1881 när Karin var där och sov över.
Läs gärna mer om Karin på min hemsida eller i min bok: Karin Larssons barndom.
Hur blev det sedan?
Ja, vad blev det av Anna Petersson och hennes fästman. Av Karins alla brev finns ingenting som tyder på att Anna Pettersson och Karin hade kontakt med varandra senare i livet.
Det blev till att leta i kyrkböcker. Det visar sig att de gifte sig Anna och Gustaf Österlund. De bosatte sig i Göteborg, där Gustaf var telegrafist. Ytterligare ett antal år senare flyttade de till Lindesberg där Gustaf blev postmästare.
Och tavlan som Karin målade åt Anna? Paret Österlund hade inga barn, så vem som ärvde tavlan vet inte jag, men om du vet så hör av dig till mig. Liksom om du känner till något annat om Anna och Gustaf. Eller om Morup vid tiden då Karin var där.
Utlagt vecka 17, 2024
Utflykt 2013
Grimeton och Rolfstorp.
Det var dags för ett besök till Grimeton och Rolfstorp. Det var under mitt besök hos Kennet i Bua år 2013 som jag hade tagit med mig ett antal brevutskrifter från Karin Bergöö. Karin som hela sommaren 1881 besökte badorten Varberg hade skrivit brev hem till sina föräldrar och berättat om det ena och andra.
Ett år senare skulle Karin förlova sig med konstnärskollegan Carl Larsson
Kennet och jag tog bilen och gjorde en tur runt i närheten av Varberg där Karin många år tidigare gjort sina utflykter. I ett brev berättar hon om en åktur till Grimeton och Rolfstorp.
Citat ur Karin Bergöös brev
"För utfärden samlades vi vid 10 tiden bos Persons der vi blefvo bjudna på kaffe och bakelser, vi foro Träslöfsvägen ut förbi kyrkan, till Grimelton der vi stego ur för att bese trädgården, jag viste ej hvad det var för ett ställe förrän vi voro der och jag fick se en af fröknarna Lindstet som jag naturligtvis gick och hellsade på. Kyrkoherde Dangot träffade jag ej men af fröken blefvo vi bjudna att äta så mycket bär vi ville."
"Jag var så förtjust i Grimmelton, det var allt så vårdat och hemtrefligt, raka motsatsen till ett ställe dit vi sednare kommo som förut ägts af Wolfrat och hette Rolfstorp, der var mycket storartade trädgårdsanlägningar men i högsta grad ovårdat. Vid half fyra tiden kommo vi hem och åto middag tillsammans hos Persons."
Till dig: Du som läser detta och känner till trakterna runt Rolfstorp och Grimeton får gärna höra av dig. Kontakt här. Särskilt intresserad är jag av hur det var på Karins tid 1881 då hon reste vägen förbi. Och så undrar jag vad det var för personer hon nämner.
Landeriet Freden
Anna Svensson
På sommaren 1881 bodde här i huset en flicka vid namn Anna Svensson. I Landeriet Freden bodde en familj Strömstedt, men de hyrde ut en del av huset till familjen Svensson. Och Anna blev god vän med Karin Bergöö som den sommaren vistades i Varberg.
Karin skriver i brev hem till mamma: ”…hvarefter vi spatserade i det allra vackraste väder till Freden der jag Kinesade i två nätter.” Så här har även Karin Bergöö sovit.
Utlagt vecka 15, 2024
Försommaren 2013 kom jag och min vän Kenneth vägen förbi landeriet Freden. Mangårdsbyggnaden (ladugård och uthus finns inte kvar) var inhägnad och där var förskola. Vi fick också ta en titt in i huset, och där, bland gamla dörrar och kakelugnar kunde vi ana en fläkt av den tid då Karin ”kinesade” på Freden.
Kallbadhuset Varberg
Bua 2010
Inga och jag till Bua
Karin
Föreläsning om Karin Larsson
Bilden är från en föreläsning om Karin Larsson. Nu har det varit en tid med flera föreläsningar. Det är alltid lika roligt att prata om hennes tid i Örebro, flytten till Hallsberg och och skoltiden i Stockholm. Och så får det naturligtvis bli en berättelse om Karins möte med Carl Larsson i Grez-sur-Loing också. Naturligtvis kände de varandra sedan tidigare.
Utlagt vecka 11, 2024
Bonniers Månadshäften 1913
På bilden läser jag ett citat ur Bonniers Månadshäften 1913 där Karin skrivet en liten artikel med rubriken: Min man.
Karin skriver Gréz-par-Nemours. Byn hette så på Karins tid men heter idag Gre-sur-Loing.
Det var just här, se bilden, på bron över floden Loing som Carl Larsson friade till Karin Bergöö. Och det är det hon berättar om här:
Ur Min man
"En solig söndag för trettio år sen, i Gréz-par-Nemours, mitt på den gamla bron över den lilla floden Loing, som kommer ringlande från Fontainebleau-trakten, förbi de kända målarkolonierna Bar-bizon, Marlotte, m. fl. med minnen från Millet, Carot, bröderna Goncours, Murger och många andra, sade Carl Larsson några ord, som gjorde att jag för första gången såg att skogen verkligen var grön…,"
Hallsbergs hattfabrik
Hattfabrik och modebutik
Elise Sahlqvists hattfabrik och modebutik i Hallsberg kan man se på den här bilden. Att hon tillverkade filt- och halmhattar är välkänt, men vad hon sålde i affären är mindre bekant. Var det enbart hattar eller fanns det andra modeartiklar där också?
Om du följer bloggen tillbaka finns det mer om Elise och hennes hattfabrik.
.
Elise Sahlqvist var moster till Karin Larsson f. Bergöö
Om Karin Larsson kan du läsa här
Utlagt vecka 10, 2024
Elise Sahlqvist
Ur Nerikes Allehanda 1886-02-07
Halsbergs hattfabrik
Hallsbergs hattfabrik. Under rubriken "Huru Hemslöjden bäst uppmuntras" kan man i Nerikes Allehanda den sjunde februari 1886 läsa om Elise Sahlqvist som året innan startat en hattfabrik i Hallsberg. Den kallas då i tidningen för "Halsbergs hattfabrik". Några år senare fick den heta: "Elise Sahlqvists strå- och filthattfabrik."
Tryck på bilderna så blir de större
Utlagt vecka 8, 2024
Elise Sahlqvist 3
Elise Sahlqvist 2
Lisen
År 1879 sätter Lisen, Laura Elisabet Sahlqvist in en annons i Nerikes Allehanda. Hon vill få hjälp med att sy halmhattar. Det här är början till en av Sveriges största stråhattfabriker som kommer att växa fram i Hallsberg under de sista decennierna av 1800-talet.
I några inlägg här ska jag försöka ge en bild av Elise Sahlqvists hattfabrik
Utlagt vecka 6, 2024
Elise Sahlqvist
Laura Elisabet Sahlqvist
Laura Elisabet Sahlqvist av sina vänner kallad Lisen föddes i Örebro 1844. Som trettioåring flyttar hon tillsammans med sin mamma till Hallsberg, där hennes syster Hilda bor. Hilda var gift med Adolf Bergöö. Hilda och Adolf var föräldrar till Karin som senare gifte sig med konstnärskollegan Carl Larsson.
År 1878 var det en hantverksutställning i Örebro där Lisen fick ett pris på 5 kronor, vilket kanske kunde motsvara ett par dagslöner för en arbetare. (Även i tidningen skriver man Lisen.)
Utlagt vecka 5, 2024
Nerikes Allehanda 1878-12-20
Karin Bergöö Larsson
Karin Bergöö som ung
Karin Bergöö som ung på bild. Senare skulle hon gifta sig med Carl Larsson och bli en mycket betydelsefull heminredare. Detta eftersom hemmet i Sundborn kom att betyda så mycket för hur man önskade bo.
I julhelgen fick vi se makarna Larssons liv i tre TV-program och jag fick glädjen att få vara med med min kunskap om Karin.
Utlagt vecka 4, 2024
Vintern 2009
En vacker dag
En vacker dag ska ha snö och solsken, vindstilla och inte alltför kallt. Visst är det så det ska vara.
Ja, jag fortsätter med lite vinterbilder så länge vintern håller i sig.
På bilden är vårt hem i Testa, fotad 2009
Utlagt vecka 3, 2024
Vintern 2012
Gott Nytt År
Nyår
TV torsdag den 21 december 2023
Karin och Carl Larsson
Om Karin och Carl Larsson kan du se på TV den 23 december 2023. Jag har varit med på ett litet hörn och pratat om Karin. Sedan får man se om jag kommer med.
Utlagt vecka 51, 2023
Luciavecka
Katten Oskar
Det närmar sig
En ny bok
Sällskapet Gamla Örebro
Sällskapet Gamla Örebro har gett ut en ny bok. Drygt tjugo personer skriver om Örebro. Jag har också skrivit en artikel om familjen Bergöö i Örebro på 1850-talet.
Men så jag ju också skrivit en egen bok om familjen Bergöö i Örebro och flytten till Hallsberg. Dottern Karin gifte sig en vårdag 1883 med konstnärskollegan Carl Larsson
Anna Ekström
Anna Ekström –
Karin Larssons barndomsvän
Anna Ekström – Karin Larssons barndomsvän – var född i Örebro på Köpmangatan. Karin växer upp vid Stortorget och behövde bara svänga runt hörnet där hennes morfar och mormor bodde och grannar till dem var familjen Ekström. Annas pappa var apotekare och fabrikör som bl.a. blandade och sålde bakpulver. Han var alltså grundaren av företaget Ekströms som idag är känt för sin blåbärssoppa m.m.
Bilden har jag fått privat.
Utlagt vecka 37, 2023
Anna Bergöö
Bergööska huset
Bilden är från Bergööska huset i Hallsberg då Anna Bergöö (född Nilsson) fyllde 50 år. Anna var född 1866 och kom till Hallsberg för att arbeta vid Elise Sahlqvists hattfabrik. Anna gifte sig 1891 med Per Bergöö som var bror till Karin som 1883 gifte sig med Carl Larsson.
Bilden har jag fått privat.
Utlagt vecka 36, 2023
Varberg
Hayska Huset
Jag och min gode vän, Kennet, stod en dag utanför det Hayska huset, eller Murgrönehuset i Varberg. Här bodde Karin Bergöö (senare gift med konstnärskollegan Carl Larsson) hela sommaren 1881. Jag stod på trottoaren för att fotografera skylten ovanför dörren (bilden ovan), då en man med rullator stannade. Med kameran i handen backade jag ut på gatan för att han skulle kunna gå förbi, men han stod kvar. "Du får gärna gå förbi", sa jag. "Jag ska inte gå förbi" svarade han, "jag bor här". Tänk så det kan falla sig. Min Kamera har många gånger bidragit till att få kontakt till spännande möten.
Det gav mig kunskap och inspiration
Vi pratade an stund. Han var alltså släkt rakt ner till de som på Karins tid umgicks med Karin här i Varberg. Nu hade han lite dåligt med tid, skulle in och laga till en lunch till några inbjudna vänner. Han nyligen fyllt 90 år.
Vi fick inte så mycket tid att prata med varandra då, men senare skickade jag honom ett brev och fick ett fint svar av honom med många upplysningar om Karin och hennes tid i Varberg. Det är just sådana fina möten som gör att jag fortsätter läsa och skriva om Karin.
Utlagt vecka 35, 2023
En teckning
Adolf Bergöö
En teckning, ett porträtt, av Adolf Bergöö, tecknad av hans dotter Karin samma år som hon började på Konstakademin i Stockholm. Några år senare tog hon tåget till Paris. Där utanför på landsbygden i Grez-sur-Loing träffade hon Carl Larsson. Ja, ja. De hade träffats före dess i Stockholm, men det var i Grez som det slog gnistor och de förlovade sig. På försommaren 1883, för 140 år sedan, gifte de sig.
Läs mer om Karin och hennes pappa m.m. på min hemsida.
Utlagt vecka 34, 2023
Sjötomt
Översvämning
Trots allt regn i sommar (2023) har vi inte haft översvämning. Annat var det 2006 då det regnade mycket på kort tid. Jag vet inte hur mycket regn vi fick för regnmätaren var full redan på morgonen och det fortsatte regna långt in på dagen.
Våran lilla bäck som brukar vara fem till tio cm djup blev fram på förmiddagen fylld till bredden. Till sist var hela trädgården som en sjö och våran bro (se förra inlägget) hade lyfts upp av vattnet och flutit iväg ca 20 meter och stannat vid vår utomhuslyktstolpe. Det var tur att stolpen stod där för annars vet jag inte vart bron tagit vägen.
Utlagt vecka 33, 2023
Söndagsmorgon den 13 augusti 2023
Våran bro
Våran bro har, som du ser på bilden, klarat sig än så länge. Men i söndags den 13 augusti i år (2023) var det nära att bäcken tog med sig bron. Det har hänt två gånger tidigare under 2000-talet. Så trots över 200 m.m. regn i augusti så har vi inte fått så mycket regn i år att bron lämnat sin plats för att förflytta sig 15 meter och fastna mot en trädgårdslyktstolpe.
Utlagt vecka 32, 2023
Min bror Jan
Ett minne av min bror
Ett minne av min bror dyker upp. Jag minns en gång när Jan och jag skulle på revy. Povel Ramel gästade Örebro med sitt stora knäppupptält. Vi tog bussen från Höglundagatan mot tältet vid Eyravallen. Det var sommaren 1959, jag var 12, Jan skulle fylla 21.
Mitt på stan, i bussen, på väg till Povel Ramels tält, kom Jan plötsligt på att han glömt biljetterna hemma. Kanske blev jag förskräckt, men knappast förvånad. Det var liksom inte första gången han glömt något. En dag kom han hem från Realskolan efter en idrottslektion klädd i tröja och gympabyxor. När mamma frågade var han hade kläderna, tittade han sig förvånat ned och utbrast: ”Ojdå, jag har glömt byxorna i skolan”. Ett väl använt citat som borde ha ingått i den reviderade upplagan av ”Pelle Holms, Bevingade ord”.
Jans glömska, hans ”disträ”, var känt långt utanför vår familj. Karolinska läroverkets vaktmästare ringde till min mor en dag. ”Jag såg Jan gå förbi här, han fläktade med armarna och pratade för sig själv, men hans portfölj stå kvar här, lutad mot skolans husvägg. Kan ni inte ge ungen ett kock stryk så att han lär sig.”
Nåväl
Nåväl vi hoppade av bussen på Storgatan. Jan sa åt mig att gå gatan upp till biografen Aveny, där sista busshållplatsen var. Själv rusade han över gatan och kastade sig in i en buss som for iväg åt motsatt håll. Jag försökte se vilket nummer det var på bussen. Om det möjligen var en buss som gick tillbaka till Höglundagatan och biljetterna, eller om den skulle försvinna iväg till någon annan avlägsen stadsdel. Och än i dag, sextiofyra år senare, kan jag minnas hur jag stod där på gatan, 12 år, och tänkte: ”Undrar när jag får se min bror nästa gång.”
Men när jag kom upp till biografen Aveny på Drottninggatan kom Jan hoppande ur en buss, springande med flaxande biljetter i handen och vi tog varandras händer och sprang nerför Rudbecksgatan till Povels tältplats i leran bakom Eyravallen.
Vi hann. Vi fick se hela föreställningen ”Funny Boy”. En sorts musikal där Povel sjöng flera av sina klassiska sånger och tillsammans med Martin Ljung fick publiken att skratta så att somliga föll av stolarna och fick gå hem med leriga byxknän.
Föräldrarna igen
Mina föräldrar
Jag metar
Bysta kvarn
Var ligger Bysta kvarn? Jo, från Brevens bruk mot Knipphammaren. Där är en bro som skiljer Sottern från Botaren. Där finns en kran där man kan föra båtar från den ena sjön till den andra över bron.
Nedanför kranen och in under bron brukade jag och mina vänner meta småfisk när jag vara barn. Det hände att det kom en båt som skulle över bron så då fick vi hjälpa till att veva. Det hände också att någon av oss satte sig i kedjorna och lät sig hissas upp och föras över bron för att hissas ner på sotternsidan för att få ett litet dopp. Det var naturligtvis inte meningen att vi skulle leka med kranen, men det är preskriberat nu.
Och nuförtiden är kranen låst. Barn får inte ha roligt längre…
En fin dag
Opera på Skäret 2006
Vi var till Opera på Skäret 2006. Det är länge sedan, men än lever minnet av en fin musikunderhållning och en vacker dag. Det var en dag med blandade operastycken. Minns inte precis vad de spelade och sjöng, men ett fint minne är det.
Bilden jag har är inte precis den bästa, men det är den bilden inifrån jag har, så det får bli den ändå.
Jag länkar till deras hemsida: HÄR.
Jag minns också att svalorna flög in och svepte runt över huvudet på oss.
Loppis
Loppis i Testa
Under många år har vi haft loppis i Testa tillsammans med grannarna här hemma i vårt före detta kapell. Det var 2008 som vi öppnade för det första gången. Vi hade samlat på oss möbler och prylar efter föräldrar och andra och eftersom vi har ett stort "kapell" som rymmer mycket så blev det mycket föremål att "loppa" ut.
Därefter har tillkommit mer och mer. Delvis arvegods, men också från bekanta som städat garaget eller flyttat från stort till smått. Däremot har vi aldrig köpt något för att ha att sälja. Visst händer det att vi köper något som vi sedan säljer för det visar sig inte passa in hemma.
Förhoppningen är att vi ska bli av med allt vi inte behöver och på så sätt slippa kasta bort saker och ting, men i år har vi kört flera billaster till återvinningen med böcker. Gamla böcker har under de sista sju åtta åren inte gått att sälja, trots att det varit många bra böcker och att de endast kostat en krona. Det är alltså inte konstigt att barn i skolan blir allt sämre på att läsa och skriva. Vuxna har i stort slutat att läsa böcker. Hur ska då barn komma på att det är spännande att läsa.
Midsommar
Midsommarafton 2023
Jag vet inte för vilket år i ordningen jag besökt Brevens Bruk en midsommar, men nu var det midsommarafton 2023. Jag måste ha varit där minst 20 gånger och det har varit spännande att se stången resas alla år.
Nedan följer två bilder. Den första från i år 2023 och den andra från mitten av 1960-talet. Allt är sig likt. Det går åt ca 10 000 liljekonvaljblad till varje krans och jag har varit där och hjälpt till att plocka blad och binda krans, men det var länge sedan.
Kennet och Monica
Mera Simora
Simora en sommardag
Min bror Jan
Lucia 1945
På bilden som kommer från min bror står det " Lucia 45 " Om det är rätt så är bilden tagen då min bror Jan gick i första klass. Eftersom jag inte var född vid den tiden så vet jag inte var min familj bodde. Och jag vet inte heller i vilken skola som Jan gick i. Förmodligen bodde familjen på norr i Örebro. Kanske gick Jan i Olaus Petri-skolan eller i Rynninge skola.
Om jag inte misstar mig så sitter min bror längst till vänster på bilden
Minnen 3
Ytterligare ett kort
Ytterligare ett kort från tiden efter min tid på Kävesta Folkhögskola. Ännu ett ett minne. Titta bara på adressen… Det här kortet är från februari 1969. Då gjorde jag "lumpen".
Stämplarna på kortet tyder på att kortet som skickades från Boxholm dagen efter var i Göteborg, men jag låg ju på sjukan i Örebro. Kanske hade jag redan när kortet kom fram stigit upp ur sängen.
Ja, det där var ju för ett antal år sedan. Men om jag inte tidigare tackat för kortet så får jag passa på att göra det nu… Tack!
Minnen 2
Kort från Påm
Ett kort från Påm ligger kvar i en kartong bland en del andra kort och brev jag fått. Ett kort som kom till mig i januari 1968.
Påm och jag var skolkamrater på Käversta folkhögskola under året 1965-66, så tydligen höll vi kontakt med varandra i några år. Men sedan blev det väl som det brukar. Vi flyttar och vi får andra vänner och kanske har man inte alltid så mycket gemensamt när man väl lämnat skoltiden bakom sig. Och nu är det så att Påm finns längre kvar bland oss.