Kategoriarkiv: Karin Larsson

Karin Larsson, född Bergöö. Om min forskning om Karin Bergöö Larsson och om min bok ”Karins Larssons barndom”.

Ut och åka mera

Till Carl Larsson-gården

Lördagen den 11 juni i år 2022 åkte jag med Karinföreningens styrelse till Carl Larssons-gården i Sundborn.

Det är alltid lika trevligt att komma dit och nu i sommar har de en fin utställning om Karins textilkonst. Det har ju dessutom kommit ut en stor fin bok om Karins textiler av Eva Sundström.

Jag nöjer mig med att ha skrivit en liten bok om Karins barndom. Se nedan.

Bilden är från Carl Larsson-gården och ut mot
vattnet.

Till Carl Larsson-gården

Min bok

Karin Larssons barndom –
En bok om Karins familj

Nu finns min bok, "Karin Larssons  barndom", att köpa från BoD-förlag och snart hos andra nätbokhandlare. Den finns också i en och annan "fysisk" bokhandel i Kumla och Örebro. Dessutom kan du köpa boken av "Föreningen Karin Bergöö Larsson" när de håller öppet i Bergöövåningen under sommaren.

Öppettider för Bergöövåningen:
28 juni – 14 augusti, tis-sön, 10.00-17.00

Ta en titt på boken genom länken till förlaget här intill.


Apelviken

I Karin Larssons fotspår

I Karin Larssons fotspår har jag försökt gå många gånger. En dag begav sig Kennet och jag till Apelviken vid Varberg. Där bodde Karin och Carl Larsson en sommar tillsammans barnen Suzanne och Ulf och Karins lillasyster Stina.

På bilden intill är utsikten som Carl beskrivit och stenmuren där Suzanne har klättrat. Stugan de hyrde finns inte kvar. Den andra bilden är jag fotograferad av Kennet.

I Karin Larssons fotspår

Karins föräldrar

Carl Larsson om sina svärföräldrar

Vad tyckte Carl Larsson om sina svärföräldrar? Min bok om Karin Larssons barndom handlar i mångt och mycket om föräldrar, släkt och vänner vid den tiden Karin föddes. Karin som vid 23 års ålder skulle gifta sig med konstnären Carl Larsson. Vilka var då Karins föräldrar. Så här skriver Carl Larsson i sina memoarer om svärföräldrarna:
”Det var en bra familj jag nu kom in i. Präktigt borgerligt folk, såsom sådana alltid borde vara. Svärmor en liten rent av förtjusande kvinna, fin och takt­full, svärfar ett original, som icke ett dugg brydde sig om andras mening­ar, utan gick sin breda, hederliga väg rätt fram. Som gick till himmelriket…  …Svärmor var en för sin tid väl uppfostrad, bildad dam, och svärfars ekonomiska ställning ingav den respekt, som penningar brukar, helst när det är en sådan hedersman som intar den, som här var fallet.”

Bild: Karins mamma Hilda Bergöö f. Sahlqvist
Bilden är från Carl Larsson-gården

En bild på Karins pappa finns här
Mer om min bok om Karins barndom finns på min Facebooksida.
Läs också om Karin på Föreningen Karin Bergöö Larssons hemsida

Carl Larsson

Snart en bok

Karin Larssons barndom

Karin Larsson har de flesta svenskar sett på bild. Hennes man, Carl Larsson, har målat av henne och bilder har spridits med repro­duktioner och i böcker
En bok om Karin Larssons barndom blir i mångt och mycket en bok om hennes föräldrar, syskon, släkt och vänner för det är just det som är ett barns barndom.
Karin föddes 1859 i Örebro och flyttade som sexåring med familjen till Hallsberg. Som flicka hette hon Karin Bergöö. Hon utbildade sig senare på Konstakademin och gifte sig 1883 med konstnärs­kolle­gan Carl Larsson. Tillsammans skapade de sig det hem som idag är Carl Larsson-gården i Sundborn.
Det här är en berättelse om Karins föräldrar, släkt och vänner. Om Karins barndom i Örebro och Hallsberg, men framför allt en berättelse om Karins pappa, handelsmannen Adolf Bergöö och hans hustru Hilda samt om Hildas föräldrar. Hur de i glädje och sorg upplevde Örebro och Hallsberg på 1850- och 1860-talet: Stadsbranden, affärslivet och järnvägens tillkomst, samt om förlovning, äktenskap och barnafödslar.

Karin Larssons barndom

Ja, nu är snart min bok ute för försäljning. Kanske om en månad eller något tidigare.

En vintermorgon

Carl Larsson-gården en vintermorgon

Att få vakna upp en vintermorgon vid Carl Larsson-gården var en upplevelse. Jag var där kvällen innan och föreläste om Karin Larssons ungdomsår och fick möjligheten att sova över. Ja, inte inne i Carl Larsson-gården utan i en av byggnaderna på tomten. Det var en fin minnesvärd resa.

 

Utlagt vecka 15, 2022

Carl Larsson-gården en vintermorgon

Suzanne 1998

Suzanne i Sundborn

En gång spelade vi Sagan om Suzanne i Sundborn. Jag hade skrivit en dockteater om Carl och Karin Larssons dotter Suzanne som vi framförde i Bergööska huset i Hallsberg. Och så en dag fick vi förfrågan om att spela den en sommardag i Sundborn vid Carl Larsson-gården för hela släktföreningen.

Sagt och gjort. Det blev att resa till Sundborn med släpkärra för att spela teater. Faktiskt en av mina roligaste resor.
Lite mer om dockteatern finns här

Utlagt vecka 13 - 2022

Suzanne i Sundborn
Suzanne i Sundborn

T.v: Vi som spelade dockteater i Sundborn.
Ovan: Suzanne som docka.

En bok

Familjen Bergöö i Örebro och flytten till Hallsberg

Familjen Bergöö har också blivit en resa för mig. Det finns många sätt att resa. För mig har ett antal år varit att vandra i Karin Bergöös fotspår. En resa som jag gjort genom att läsa hennes och andras brev. Och besökt olika arkiv i Örebro, Stockholm och Uppsala m.m. Samt att åka till platser där Karin varit.

Jag har fram för allt ägnat mig åt hennes barn- och ungdomstid, så jag har hållit mig i Sverige. I Stockholm, Räfsnäs, Varberg och Morup m.m. Många av äventyren har jag gjort tillsammans med vännen Kennet.

Nu jobbar jag på att skriva en bok om Familjen Bergöö i Örebro och om flytten till Hallsberg, om Karins föräldrar släkt och vänner i Örebro där Karin föddes. Senare gifte hon sig med konstnärskollegan Carl Larsson och bosätter sig i Sundborn.

På bilden ses Karins pappa, Handelsmannen Adolf Bergöö.

Du kan läsa mer om Karin som jag skrivit på Karinföreningens bloggsida. HÄR.

 

Familjen Bergöö

2013

I Karin Bergöös fotspår

I Karin Bergöös fotspår kan vara svårt att gå. Hon var född 1859. Men under några somrars sommardagar kunde Kennet och jag ändå leta oss fram till platser Karin besökt 1881.

Den här sommaren, 2013, åkte vi mot Morup med en bunt brev som Karin skrivit (kopior förstås). Till Morup hade Karin rest från Träslövsläge med en postdiligens för att besöka kyrkoherdens dotter. Och där hade Karin suttit uppe i kyrktornet och målat av några figurer. Så för Kennet och mig var det att, tillsammans med kyrkovaktmästaren, klättra upp i tornet. Men några figurer att måla av fanns där inte.

I Karin Bergöös fotspår

1999-2000

Suzanne

Efter att vi fyra på bilden spelat ca 50 föreställningar dockteater om konstnärsparet Karin och Carl Larssons dotter Suzanne, blev vi inbjudna att spela två föreställningar vid Carl Larsson-gården i Sundborn.

Det var ett äventyr och en speciell upplevelse. Året var 1999 och snart skulle vi fira nyår som inte bara var till ett nytt år. Vännen Kennet har skrivit lite mer om det på sin blogg. Se här.

SuzanneVecka 34, 2021 -
Varje vecka ett nytt år, från och med 1965 till 2020.

1994

Sagan om Suzanne

Sagan om Suzanne var en dockteater som jag och vänner spelade på Bergöövåningen i Hallsberg. Vi var fyra personer som spelade med dockor från en 3,5 meter bred scen. Men innan premiären som var på våren 1995, skulle dockor tillverkas och av mig nyskrivna sånger spelas in. Här sitter jag i studion.

Suzanne var dotter till konstnärsparet Carl och Karin Larsson. Som liten hade hon bott  ett år hos mormor och morfar Bergöö i Hallsberg. Och det var om det teatern handlade.

Sagan om Suzanne

Snart är det dags att återse Bua

Morup

Snart är det dags att resa till Bua och hälsa på Kennet och Monica. Sedan får vi se vad som blir av denna gång. Härom året var vi vid Morup och faktiskt ända uppe i kyrktornet.

Vad det än blir är det lika trevligt varje sommar med ett glatt återseende. Några kyrktorn ska vi nog inte ta oss upp i, men någon utflykt lär det bli. Jag får återkomma till det senare.

Morup

Karin

Ett Karinkrus har jag sett…

På antikrundan från Malmö för några veckor sedan visades det upp ett Karinkrus med ett lock där det stod något om C. M. Bellman. En av Karinföreningens medlemmar uppmärksammade då att ett nästan likadant krus fanns på en målning av Karin Bergöö från 1877. Kan det ha varit samma krus, kanske, men i så fall har Karin målat kruset lite smalare i halsen och locket lite annorlunda.

Nu får ni granska Karinkruset på Karins målning. Det blåvita kruset är det som gäller.

Karinkrus

Waldemarsudde

Waldemarsudde

Veckans höjdpunkt var Waldemarsudde

På fredagskvällen var jag inbjuden till invigningen av utställningen "Grez-sur-Loing" på Waldemarsudde. Det var en fantastisk upplevelse för mig. En mycket fin utställning som jag vill rekommendera alla att se. Dessutom fick jag ett tack för att jag bidragit med lite Karin Bergöö kunskap och avslutningsvis fick jag också en mycket fin bok. Se bild.

Tack för det

Curt

Adolf

Adolf Bergöö

Nu i dagarna sitter jag och försöker sammanställa min forskning om familjen Bergöös under åren i Örebro och flytten till Hallsberg.

Teckningen av Adolf härintill är gjord av Adolfs sjuttonåriga dotter Karin.

Konstnären Karin Bergöö som sex år efter att ha tecknat av sin far, gifte sig med konstnärskollegan Carl Larsson.

adolf

Vykort

Vykort

Ett vykort skickat från Hallsberg den 16 juli 1913 till Fru Carl Larsson  Sundborn (Ja det står så!) Det är alltså till Carl Larssons hustru Karin. Det är Karins lillasyster Stina som skriver. Hon har kommit från England där hon bor, för att vara hos sin mor, Hilda, en tid.

Hilda är sjuk och svag. Sängliggande. Hon har inte så lång tid kvar.

vykort

Sorglösa tider?

lunk

lunk 2

Lunk – Vilka tider

Lunk före punschen. Bilden är ett avfotograferat vykort på Carolina Rediviva, ur Carl Larssons brevsamling. En gång skickat till Karin Larsson i Sundborn från någon som heter Elin. Jag vet inte vem.

Men bilden ger många inspirerande tankar. Brunnen. Vattnet smakade järnfilspån, sjöng en gång Povel Ramel och kunde skapa en ny teori. Det var inte vattnet som fick folk att friskna till – det var musiken…!

Vi avundsjukt betraktat tavlan,
ej utan viss respekt.
Frigjord från hets och jäkt
värdigt man åldrades den gången.
Klart att man blev gammal
när man kunde en daglig ”stunn”
per musik-injektion
balsamera sin person
kring Sorglösa Brunn.

Povel Ramel

skog, var det en gång

skog

Skog var det en gång, men… Jag har varit till Norberg och föreläst om Karin Bergöös tid på Slöjdskolan och på Konstakademien. På hemvägen åkte jag genom den avbrända skogen åt Sala till.

Ur: Det är skimmer i molnen och glitter i sjön

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Gustav Fröding

Karin och Carl

Larsson på bal - Hur var det?

Fröken Karin Bergöö, var från Hallsberg och född i Örebro. Hon har i nio år studerat konst. I Grez-sur-Loing, utanför Paris träffar hon konstnärskollegan Carl Larsson.

En sanning med modifikation. De hade träffats före dess. Carl var under ett år sekreterare i Akademiklubben. Och Karin var med all säkerhet med på deras möten. Hon är en ivrig läsare av klubbens tidning, vilken Carl är av stor betydelse för under hans tid som sekreterare.

I sina memoarer skriver Carl att han träffat Karin och en gång på en bal hos Jolins. En bekant flicka hade tidigare sagt till Carl att:

”Den där lilla Karin Bergöö är inte som folket är mest: hon säger under veckor ej ett ord, men så någon gång öppnar hon näbbet och säger alltid något bra, rätt, kvickt eller rentav roligt.”

Citat ur Carl Larssons memoarer: Jag.

I ett brev från Karin, medan hon är förlovad med Carl, skriver hon hem till sin mamma och berättar om det där mötet med Carl hemma hos Jolins. Carl hade berättat att han gjort en teckning för en tidning och Karin hade lyckats få fatt i tidningen, samt klippt ut Carls bild. Hon trodde hon hade den kvar i sin portfölj och bad mamma att titta efter.

Jojo

Larsson

Till Västerås

En resa till Västerås

Den 29:onde i denna månad reste jag med "Föreningen Karin Bergöö Larssons vänner" till Västerås. På museet fick vi fika och sedan en föreläsning om Karin Bergöös moster Augusta och hennes man, Rudolf Gagge. Vi fick lyssna på musik komponerad av Rudolf Gagge och se många tavlor och skisser av honom. Efter museet var det mat på restaurang "Bellman". (Carl Mikael var inte hemma den dagen) En tur på staden och sedan ut till Vallby där vi fikade i den Gaggerska gården. På hemvägen tittade vi in till Fogelstad, där vi fick information om den Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – ett utbildningscentrum grundat av Fogelstadgruppen på godset Fogelstad 1921.

En resa till Västerås

Bild

Rudolf Gagge målade både landskap och stadsmiljöer. Dessutom många väldigt roliga målningar, Som den här på bilden.

Sundborn

Jag reste i måndagsförmiddag (3 okt.) mot Carl Larsson-gården i Sundborn,  för att berätta om Karin Bergöös ungdomstid, fram för allt om Karin som fjortonåring i Stockholm, där hon var elev på Slöjdskolan.

Jag stod i Carl Larssons ateljé och pratade, där det hängde ett antal av Karins målningar runt om mig.

Det var så många anmälda att jag fick berätta två gånger. Det var roligt och trevligt och jag sov över i det som kallas Solstugan, där det fanns gott om sängar och ett kök med ordnad frukost inställd. Jag sov där alldeles ensam. Så klev jag ut i frostnypet gräs och fotograferade i morgonsolen.

Carl Larsson
Här sov jag i natt

Carl Larsson-gårdenSå här såg det ut utanför knuten i morse

Sundborn 8Och så här såg det ut åt andra hållet… Carl Larsson-gården

På vandring i ett höstvackert Stockholm

Adolf Fredriks kyrka den 29 oktober 2015

Så har jag tillbringat fem dagar i Stockholm. Skapligt väder, men på onsdagen var det särskilt vackert. Klarblå himmel, solen värmde och höstens färger hade sparats ända tills den dagen.

En vit kyrka, både exteriört och interiört. Det var naturligtvis kung Adolf Fredrik som på 1700-talet lade grundstenen till kyrkan. Därav kyrkans namn. Det var här i Adolf Fredriks kyrka som den Örebrofödda flickan Karin Bergöö gifte sig med konstnärskollegan Carl Larsson. Prästen som vigda var Albert Wilhelm Staaff. Hans son hette Karl och blev sedermera Sveriges statsminister.

Curt
PS: För en gångs skull, en alldeles nytagen bild.

Sagan om Suzanne

Det är nu i vår tio år sedan vi sist spelade teater i Bergööska huset i Hallberg. Bilderna är från året innan då vi spelade in musiken till teatern. Det är faktiskt 20 år sedan vi spelade Sagan om Suzanne första gången.

Där är jag bakom mikrofonen och där bredvid Désiré glatt sjungande. Under mig är Helena och sist, men inte minst, Inga-Britt, som får hjälp av Désiré med lite åskljudsillustrationer.

Curt

Kommentar av Kenneth 20 april, 2015
Tänk vad tiden går! Trots dessa år som lagts bakom oss så kommer jag med glädje ihåg er fantastiska teaterföreställning.