Jag hade börjat skolan

Det är inte många minnen jag har från själva skolarbetet. Det är förträngt. Första tiden var rasterna inte heller så livade. Jag kände ingen i min klass när jag började och var nog ganska ensam tills Bosse en dag sa att han skulle leka med mig. Jag kanske inte riktigt ville, men han sa att det var en ”order”. Det gick inte att komma undan. Hans mamma hade sagt att han var tvungen att leka med mig för hon hade pratat med min mamma, som sagt att jag var lite ledsen för att jag inte hade nån att leka med. ”Vi börjar med att leka datten”, sa Bosse och ”dattade” mig och sprang. Ja, det var väl bara att haka på. Det var ju en order.

"Datten" – Den eviga leken

Bosses och min dattenlek var en evighetslek. Man fick inte ta ”pax”. Så långt upp i skolåren hände det att han kom och dattade. Vi brukade skoja om att vi som pensionärer med var sin käpp i handen skulle springa runt på stadens gator och jaga varandra.
Sist vi dattade varandra var 1984. På 30-års träffen efter vår skolstart.
Jag undrar nu vem av oss som ”är”. Han eller jag.

På bilden står Bo Grenter i mitten, med Anders Lönn till vänster och Hans Larsson till höger. Och framför sitter Sören Börjesson. Jag tror att bilden är från någon skolresa. Jag är fotografen med min nya kamera. Mer om den i ett senare kapitel.