Begravning

Nu är det begravning. Min svärmor avled på grund av "corona". Märk väl. Hon dog inte av corona, för hon var inte smittad. Svärmor dog på grund av coronasmittan och förbud mot besök.
Under några år har min svärmor bott på ett äldreboende. Hennes två döttrar har turats om så att de under flera år besökt henne några timmar om dagen. Varje dag! Visst var hon gammal och i viss mån dement. Men hon kände igen döttrarna och de kunde prata med henne om sådant som hänt förr. Kanske gnolat på sånger hon kunde, tittat på bilder som hon kunde känna igen och pratat om allt gammalt. Sånt som min svärmor kunde relatera till. Och framförallt skratta och göra livet, trots ålder och demens, till ett värdigt liv. De kunde hjälpa henne att få i sig mat varje dag och de fikade tillsammans varje dag.

Så en dag blev det besöksförbud!

Det finns ingen personal som vet någonting om min svärmor. Ingen som kan prata om det hon varit med om. Där finns inte någon som kan de sånger hon kände igen eller titta på och prata om de bilder med personer som hon en gång känt. Och det var ingen som lyckades få henne att äta.
Hon som innan besöksförbudet skrattat och sjungit, var efter en tid okontaktbar och några dagar senare död. Döttrarna fick inte ens komma till henne i dödsstunden.