Lunk – Vilka tider

Lunk före punschen. Bilden är ett avfotograferat vykort på Carolina Rediviva, ur Carl Larssons brevsamling. En gång skickat till Karin Larsson i Sundborn från någon som heter Elin. Jag vet inte vem.

Men bilden ger många inspirerande tankar. Brunnen. Vattnet smakade järnfilspån, sjöng en gång Povel Ramel och kunde skapa en ny teori. Det var inte vattnet som fick folk att friskna till – det var musiken…!

Vi avundsjukt betraktat tavlan,
ej utan viss respekt.
Frigjord från hets och jäkt
värdigt man åldrades den gången.
Klart att man blev gammal
när man kunde en daglig ”stunn”
per musik-injektion
balsamera sin person
kring Sorglösa Brunn.

Povel Ramel