Vi flyttade till Höglundagatan 14
Tvångsförflyttning. De lägenheter vi alla haft vid I3 skulle nu bli kontor. Vi fick flytta. Den första april 1957 var det dags. Norrbyområdet var under uppförande och vi hade fått förtur att välja var i området vi ville bo, om vi ville bo där. Det var verkligen med blandade känslor.
Att flytta till en modern lägenhet
För mamma var det naturligtvis en fördel att få en modern lägenhet med elspis och varmvatten, badrum och kylskåp. Och för mina syskon som valde tapeter och persienner m.m. Men för mig som var tio år var förlusten av mina barndomskamrater störst.
Saknaden
Ja, kamraterna flyttade också till Norrbyområdet, men det blev ändå inte så mycket gemensamt där. Det var fullt av ungar och vi bodde på olika gårdar och kom snart ifrån varandra. Förmodligen hade vi gjort det ändå. När vi passerat tio år var lektiden slut och andra gemenskaper väntade. Men just då var saknaden av den gemenskap som funnits runt parken vid I3 stor. Vänner som jag tappat under livets gång har alltid givit mig stor sorg. De finns ju inte längre. I alla fall inte inför mina ögon.
Här sitter jag på en jordhög utanför knuten vid Höglundagatan 14 i Örebro. Det var så det var när vi flyttade in.