Ytterligare några minnen från I3

Tillbaka till I3.

Ytterligare några minnen: Vi fick en ny postadress: Fanjunkarvägen 7. Vi hade telefonnumret ––– Märkvärdigt. Jag har kunnat det i hela mitt liv, trots att vi fick ett helt nytt nummer när jag var tio år, men nu idag när jag skulle skriva det var det borta. Det måste ha fallit ur mitt minne just som jag fyllde 71 år. Ja, så måste det ha varit.
Men nu plötsligt dök det upp igen. 22370. Skönt att veta att man har minnet i behåll. – Nästan…

Rökbomber

En påsk hade vi gjort rökbomber. Några gamla negativ rullades samman och lindades in i papper. Sedan tände vi eld på pappret la bomben på marken och väntade tills filmen tog eld. Då trampade vi på bomben som slutade brinna och en väldig rök uppstod. Naturligtvis var det någon som skvallrade för mamma och jag fick skäll. Det var alltid någon som tittade ut genom fönstren. Det var nästan omöjligt att göra något bus utan att någon såg det och så gick djungeltrumman.

Mina memoarer. Kap 19

Ytterligare

Bilden har varit med på min blogg tidigare, men den passar bra här. Det är kompisarna från I3. Fr.v: Per, Ullabett, Annica, Min syster Jill och Katarina (Katten) Kanske min allra bästa barndomskamrat.

Fotot är tagit av min bror. Per och Katarina är födda 1946 och jag misstänker att de är fem till sex år här. Kanske 1952. Då skulle min syster var elva år.