Håll dig till höger Svensson

Håll dig till höger, Svensson

En amatör-Don Juan tar en chans att gå på vift
han fixar och han trixar, glömmer bort att han är gift.
Sen står han där med vänster-prassel, byxis för allt båg och trassel
ljuger för dom båda två i skift.

Håll dig till höger, Svensson, håll dig till höger
annars slutar det bara med en smäll

Håll dig till höger, Svensson, håll dig till höger
annars lutar det åt en redig skräll

Snälla Svensson

"Håll dig till höger, Svensson" är en sång skriven av Peter Himmelstrand och inspelad a v The Telstars med Boris som sångare, 1967.

Svensson

I dag, för femtio år sedan fick vi Högertrafik i Sverige. Tidigt den morgonen släptes trafiken på, och Sören, jag och Inga tog vår första högertur med Sören vid ratten. Efter någon kvart tjoar Sören: "Titta på han där med cykelkärran, han åker ju på fel sida." Kort tystnad och så: "Fel sida! Oj" Och så svänger Sören snabbt över till höger, för det var ju inte cyklisten som var på fel sida.

Tiden går

Tiden går allt fortare för varje år. Varför?

Tiden går allt fortare för varje år. Varför? En förklaring till det skulle kunna vara… Ja, vad då? Antagligen för att jorden snurrar allt fortare. Det är min teori…

En annan förklaring till det skulle enligt en professor i neurovetenskap, kunna bero på att varje år vi adderar står för allt mindre tid procentuellt sett i jämförelse med hur många år vi levt. Därmed tillför varje nytt år allt mindre upplevelser och minnen i relation till det vi redan har upplevt.

Det var så länge sedan, men ändå alldeles nyss som John låg där i sin säng med katten Oskar.

Tiden går

En Semesterdag – 5

Kornhamnstorg

Nu har jag varit på Kornhamnstorg. Kom dit genom en mycket smal gränd i Gamla Stan. Det finns mycket att se i den stadsdelen, bara man lämnar turiststråket. På torget såg jag statyn Bågspännaren av Christian Eriksson, som ska ha rests som minne av Engelbrekts frihetskamp. Men jag hittade inget antikvariat.

 

I gamla sta’n, vid Kornhamnstorg,
i Hallbecks antikvariat
en gammal drömbok köpte jag
i folioformat.

Sen drömde jag förliden natt
om Beatrice-Aurore.
Det är en gammal käresta
väl död sen många år.

kornhamnstorg

Ja det är en av mina favoritdikter/sånger som ingår i samlingen ”Konsten att älska och dess följder” av Harriet Löwenhjelm. Dikten är tonsatt av Hjalmar Casserman

Läs den i sin helhet här.
Och varför inte lyssna på den här versionen med Kjell Hansson

En semesterdag – 3

semesterdag

Semesterdag – En bild ur mitt gamla album

Semesterdag för mig. Bilden är från min allra första semesterresa, 1956. Hela familjen i en Ford V8, från 1937. Jag var nio år.  Från Örebro via Vadstena till Gränna och Norrköping, innan det bar av hemåt igen. Tre dagar tror jag det var. Min syster blev sjuk så vi fick ila hemåt någon dag innan planerat.

Bilden är från Rökstenen, som då (tror jag) var otydd. Det stod om den i tidningar då och då, och var ett givet semestermål för många fler än mig.

Bilden är tagen av min bror. Han har förstorat den i hans fotolabb och jag klippt till den med sax och klistrat in den – plus lite mer – i mitt album.

Ja, man ville ju gärna vara lite rolig på den tiden. Att sedan en del bilder blev mer eller mindre förstörda av lappar och kludd, spelade väl mindre roll för en 9-åring. Och jag tycker nog än idag att bilden i albumet förhöjts av mitt trams. Även det är en del av min barndom.

Curt

En semesterdag – 2

Trasa på Öland

Trasa i stället för Wasa.
Jag tänkte att det passar med några semesterbilder så här mitt i sommaren.
Det var sommaren 1960 eller 1961 som vi for till Öland, mor, far och jag. Bror Jan var redan där. Jobbade på en barnkollo, men följde med oss på några lediga dagar.
På den medhavda transistorradion pratades det om Regalskeppet Wasa och vi for runt på små, små vägar och letade efter ett gammalt vrak som skulle ligga på en strand någonstans. Och vi fann det. Och döpte det passande till Regalskeppet Trasa.
Så här såg det ut, med utsikt över havet. För utsikt över havet ska det ju vara.

Därför följer här en passande dikt. En av mina favoritdikter:

Jag står framför havet.
Där är det. Där är havet.
Jag tittar på det.
Havet. Jaha.
Det är som på Louvren.

Göran Palm

Wasa
Trasa

En semesterdag – 1.

Golf

Golf en sommardag 1958. Vi, familjen Fröberg, har rest på semester till Dalarna och Värmland. Ja, vi var till och med in i Norge. Min första utlandsresa. Resefordonet var en Ford V8 modell 1937.

Här har vi stannat till någonstans i Värmland, där min syster, Jill, hade en kamrat, Carina, som sommarjobbade. Vi passade på att ta en golfrunda. Här är det min syster Jill, som biter ihop för ett utslag. Hon strävar på på helt andra golfbanor än idag.

I övrigt på bilden ses min pappa Eric, Carina och jag. Resultatet? Nej, jag minns inte, så förmodligen var det inte jag som vann.

Kloka ord
Hela dagen pratar man golf på jobbet. Resten av dagen pratar man jobb på golfbanan.

golf

Till Västerås

En resa till Västerås

Den 29:onde i denna månad reste jag med "Föreningen Karin Bergöö Larssons vänner" till Västerås. På museet fick vi fika och sedan en föreläsning om Karin Bergöös moster Augusta och hennes man, Rudolf Gagge. Vi fick lyssna på musik komponerad av Rudolf Gagge och se många tavlor och skisser av honom. Efter museet var det mat på restaurang "Bellman". (Carl Mikael var inte hemma den dagen) En tur på staden och sedan ut till Vallby där vi fikade i den Gaggerska gården. På hemvägen tittade vi in till Fogelstad, där vi fick information om den Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad – ett utbildningscentrum grundat av Fogelstadgruppen på godset Fogelstad 1921.

En resa till Västerås

Bild

Rudolf Gagge målade både landskap och stadsmiljöer. Dessutom många väldigt roliga målningar, Som den här på bilden.

Loppis

Loppis igen – öppnar på lördag

Förutom färskpotatis, sill och nubbe, har vi i helgen ägnat åt oss  vårt loppis. Städa i loppislokalen och plocka upp en hel del nytt som vi letat fram ur skrubbar under vårstädningen. Det mesta nya kommer dock från vänner och bekanta. De som hellre dumpar sitt överflöd hos oss än att de kör det till återvinningen.
Läs mer om det på vår loppishemsida

Några kloka ord av Thomas Jefferson:
Materiellt överflöd utan karaktär är den säkra vägen till fördärv.

Därför gör vi oss av med överflödet, så att andra råkar i fördärv istället…

Loppis

Vecka 23

En vecka går så rasande fort, nu är det snart slut på vecka 24 och jag har inte fått in vecka 23 än. Vart ska det sluta?

Och var är Tage Danielsson nu. Det var inte alls länge sedan han fanns hos oss. Apropå Tage Danielsson så kanske den här diktsnutten kan passa idag:

Det var valkiga, seniga, beniga labbar
på valkiga, seniga, beniga grabbar.
Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal,
de händer som grävde på Göta kanal.

Hela dikten finns här

Vecka 23
Inga och jag tog en tur på Göta kanal en dag

Mallorca

Välkommen hem Monica och Kennet från Mallorca

Inte för att jag vet när ni kommer, men välkomna ska ni vara till den kyliga våren i Sverige. Bilden härintill är från mitt första besök på Mallorca. Det var ungefär vid den här årstiden och det var ganska kyligt där den gången, dessutom blev Inga sjuk och fick åka ambulans till sjukhuset där hon blev inlagd en tid.

Jag läste en recension av Mats Holmberg i DN om George Sands bok: "En vinter på Mallorca" från 1842, och lånar här Mats Holmbergs slutord: ”En vinter på Mallorca” är väl värd sin vikt i handbagaget."

Kanske en bok att läsa för en inbiten Mallorcaresenär. Jag har varit där två gånger och längtar tillbaka, trots att våra resor dit inte varit särskilt lyckade. Sist regnade det nio dagar av fjorton.

Idag fyller Malin år: "Grattis säger jag."

MallorcaUtsikt från hotellbalkongen i Palma NovaEn sommar i Mallorca är värd sin vikt i handbagage (om det däri finns lite guld)

Kommentar
Jean Alexander:
Hej
Jag såg en bild från mitten på 60-talet på en popgrupp som hette The Cruels från Tranås och undrar om denna grupp vid något tillfälle spelade på Sommarlust i Kristianstad. Vem vänder jag mig till i ärendet?
Med ytterst vänlig hälsning
Jean Alexander

När lillan kom till jorden

Lillan

Mina syskon Jan och Jill

När Lillan kom till jorden,
det var i maj, när göken gol,
sa mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.

Sjön glittrade som silver,
och körsbärsträdet stod i blom,
och svalan kvick och munter
just hit med våren kom.

Text och musik av Alice Tegnér.
Alice Charlotta Tegnér född Sandström 1864, död 1943. Svensk tonsättare, musiklärare och organist. En av våra allra största.

Min syster kallades "Lillan" tills hon var i 20-årsåldern. Nu är hon inte alls född i maj månad, utan i mars, men det gör ingen skillnad.

Tillbaka(Kävesta)blick

I slutet av 50-talet var Göran Palm ett år lärare på Kävesta Folkhögskola. Några år senare skrev han dikten "Själens furir", som det här lilla citatet är hämtat ur. Kävesta Folkhögskola är verkligen en del av Närkeslätten.

Som stadsbarn drömde jag länge om landet.
Där skulle man bo! Trädens grönskande frid i själen.
Så blev jag lärare i engelska på Närkeslätten.
Det var en egendomlig frid.
Jag tänkte i en halvtimme och var belåten.
Jag skrev en liten recension och var belåten.
Jag drack ett litet glas portvin ooh somnade.
När Chrustjev reser någonstans
är hela världen preparerad just för hans steg.
Till och med traktorerna viftar med små flaggor.
Ungefär så upplevde jag landet.
Husen hälsade på mig från första dan.
Björkarna tog mig avsides och skvallrade om rektorn.
I varje sal och ögonblick de säkraste värn mot livet,
bara inget liv att värna mot. Sitt ner.

Göran Palm: Själens furir

Göran Palm på Kävesta

Bilden hittade jag som ett litet svartvitt foto bland min svärmors bilder. På baksidan står: "Kamratfest vid Kävesta 1941". Hon gick nog på lanthushållsskolan vid den tiden, men jag kan inte se att hon är med på bilden. Någon sorts maskerad ser de ut att ha haft. "Kamratfest" tyder nog på att de ses igen något/några år efter det att de slutat på skolan.

Curt

Kävestadagen

Kävestadagen på Kävesta Folkhögskola

Kävestadagen

Kävesta

I lördags var det Kävestadagen. Eftersom det var 50 år sedan som vi slutade på Kävesta folkhögskola, så var det dags för ett besök. Verkligen roligt att få prata med lärare och elever och se att skolan fortfarande lever och frodas.

Bilderna är Kävesta för 50 år sedan och Kävesta idag. Från höger ses Kenneth och Bert på båda bilderna. På den första ses också Stig och Nisse.

En fika på elevhemmet som förr kallades för Asgård. Det var tider det! På dagens bild ses i bakgrunden, det som förr var rektorsbostaden, men som nu är konstens hus. Tider förändras ibland till det bättre, ibland tvärt om. Men i det här fallet tycker jag att det var fint på vår tid. En fantastisk skolupplevelse. Men det tycks lika fint idag. Var tid har sin tjusning, sitt äventyr.

Var välkommen envar under ungdomens tak,
som vill räcka oss hand till förbund!
Vill du höra vårt mål…,

Ja, jag vet. Den sången låter verkligen urgammal och ute, men den sjung vi då och då på Kävesta folkhögskola för 50 år sedan. Den var urgammal och ute redan då.

Text av Leopold Budde, 1836–1902, dansk skolpolitiker och författare.
Melodi: Bernhard Crusells tonsättning av Vikingabalk från 1826

Fy Burr

Burr
Påskvecka och avslutning på våren?

Nyss stod våren i ljusan knopp.
Trasten trallade och haren hopp.
Nu sluter varje sippa skälvande sin kalk.
Det är Kråknedan

(Kråknedan lär vara då månen är i nedan första gången efter Tiburtiusdagen som firades den 14 april.)

Följ med mig in i mörkan skog längst krokigaste spåret.
Där allsköns jäkelskap och rackarpack har fest en gång om året…

(Fy burr, fy burr! Natten till Påskafton avläste jag 15,3 grader kallt. Det lär ha varit den kallaste natten för årstiden sedan 1942.)

Ur: Visa i Kråknedan
Text och tillhörande musik: Povel Ramel
Sången kan lyssnas på CD:en ”Ramelodia Lusticana” samt på CD:en ”Visor som trillat bredvid” Eller läsas i diktsamlingen: ”Lingonben”

Glad Påsk

Burr vad kallt!

Dag och Natt

skolkamrater

skolkamrater
Kommentar:
Anders: Riktiga rejäla skodon av läder hade ni . Väldigt snygga sandaler.

Skolkamrater på skolresa från Rynninge skola i Örebro till Vadstena på femtiotalet. Där står Anders, Bosse, Hasse och Sören sitter. Bakom kameran stod jag med en kamera som tog kvadratiska bilder. Skolelever. Vad blev det av dem? En konstnär, en revisor, en elektriker och en lärare.

Från svarta taflan med förfärlig ton
Förhör magistern i konjugation.
Vid sina frågor plägar han förunna
En liten hemsk sekund, då en och hvar
Skall göra färdigt sitt latinska svar.
Så ropas upp ett namn. Då skall man kunna.

Ur dikten "Rebell" av Carl Snoilsky
som i sin helhet kan läsas här…

Vår vackra väg – Våra vackra gropar

Gropar

Igår var vägverket ute och förstörde vår väg. Kom med stor vägskrapa och skrapade bort alla hålor. Vi har ju nu i månader glatt oss åt dessa mängder av djupa gropar i vägen. Låt oss få ha dem kvar. De är till nytta på många sätt. I dessa tider av vattenbrist fylls de av regnvatten som med automatik tvättar våra bilars underrede gratis. Och inte minst: Dessa tusentals hålor är ett effektivt naturligt, ekologiskt fartbegränsningsskydd, till skillnad från alla dessa fartbulor som måste tillverkas av miljöförstörande maskiner och asfalt.

Ett gott råd

Mitt råd är att ni i Sveriges samtliga orter slutar bygga farthinder och i stället låter vägar och gator få ett naturligt, ekologiskt, klimatsmart förfall. Hastigheten sänks per automatik, och i en inte allt för avlägsen framtid kommer ingen att alls kunna ta sig fram med bil på vägar, gator och torg och ekosystemet får därmed en naturlig upprättelse.

S.F.V.N.F.H. (Sällskapet för vägars naturliga farthinder)

gropar

Veckans dikt:

Det var dans bort i vägen på lördagsnatten
över nejden gick låten av spelet och skratten,
det var tjoh! det var hopp! det var hej!

Gustaf Fröding

 

Med mängder av godartade väghålor kan vi snart återuppta seden att dansa på vägarna i stället för att åka bil…

Rapport från Vaxholm

Vaxholm

Rapport från Vaxholm - Här är "verandautgången" på min svägerskas hus. Hennes dörr är den ljusa, strax ovanför trappan. Men innanför den mörka dörren rakt fram vet jag inte vem som döljer sig. För ett antal år sedan hyrde bostadsföreningen ut det rummet åt poeten, litteraturkritikern och översättaren Folke Isaksson. Jag äger en diktsamling av honom. Jag har köpt den på loppis i Vaxholm för fem kronor. Boken är dedicerad till Göran, som jag inte alls vet vem det är.

En dikt i boken börjar:

"När jag stod stilla, hörde jag jordens andning
Susningen i gräset. Axen som nickade i samförstånd

Rapport från Vaxholm – av en förkyld Vaxholmsresenär

Vaxholm

Med en enkel tulpan

Tulpan på födeseda´n

Med en enkel tulpan till Inga på födelsedan

Det är dig vi ska hylla och ära
Det är dig vi i guldstol ska bära
Det är för din skull, hej hopp
Vi idag skickar upp
alla flaggor och vimplar i topp
Vi girlanger av blomster ska binda idag
För det är din dag, ja det är din dag, idag
Vi borde köra dig i lövad skrinda idag
För det är din dag, din dag, idag…

Sång av Sigge Fürst
Text musik Gösta Westerberg och Einar Molin

-----

 

Torpet

Torpet

Torpet

Torpet Erikslund

Torpet på en gammal bild som jag tog på sextiotalet. Eikslund, tagit något nerifrån och bakom nypon och gräs.

Curt

Gläntan

Torpet sorlar av röster, det är världens centrum.
Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphör.
Det står öde i många år. Och torpet blir en sfinx.

Ur dikten Gläntan av Tomas Tranströmer

Så har vi då blivit med katt igen…

Katt Saga

Katt Sam

Ja, så har vi då blivit med katt igen. Och inte bara med en, utan två. Detta på grund av sonen Martins flytt ill Karlstad. Deras namn är Saga och Sam. Bara att hoppas att de ska trivas hos oss.

The Naming Of Cats by T. S. Eliot

The Naming of Cats is a difficult matter,
It isn’t just one of your holiday games;
You may think at first I’m as mad as a hatter
When I tell you, a cat must have
THREE DIFFERENT NAMES.

Och i översättning av Britt G. Hallqvist

Att ge namn åt en katt, det är knepigt som katten.
Det finns inte många som duger till de´!
Man grubblar sig tokig av grubbel om natten.
ETT namn är för lite. En katt vill ha TRE!
-----
Läs hela dikten här

i väntan


I väntan på att det ska hända något nyttI väntan på att det ska hända något nytt…


Jag väntar vid min mila
medan timmarna lida
medan skogarna sjunga
och skyarna gå.

Dan Andersson

Ja, jag vet! Jag hade tänkt ta en bild varje vecka, men just nu är alltför många dagar varandra lika, och om det händer något nytt glömmer jag att fotografera. Den här bilden är från mars 2009. Och det är ingen riktig mila, utan vi eldar bara upp resterna av ett redan nedbrunnet hus.
-----

En Buabo på besök

 

Kenneth, en Buabo, kom på besök och dröjde sig kvar en natt. Om några månader är det 50 år sedan vi gemensamt slutade på Kävesta Folkhögskola

Citat:
Gamla vänner och gamla skor är bekvämast.

Gregory Peck

 

Buabo

 

Vi är båda av årgången VO och förstår därför vårt barndoms vackra språk.

”Kamm ån je mäschi
tjibell biräschi!
Ål rajt, kill änni
oell aj lavv jo.”

Hans Alfredson
Ja, så pratar de äkta cowboysen

Selfie på 70-årsdagen

Och så har jag då blivit med en  Selfie-pinne. Det var Martin som förärade mig den. Han har så fin humor!

Nåväl, den måste naturligtvis provas, och då på ett sätt att alla ser att jag har en dylik tingest,

Selfie

 

 

  ”Herre, du vet bättre än jag själv att jag håller på att åldras, och att jag en dag ska vara gammal. Avhåll mig från den fatala tron att jag måste yttra mig i alla ämnen och vid alla tillfällen. Befria mig från begäret att jag ska ordna upp alla människors angelägenheter. Gör mig tankfull men inte dyster, hjälpsam men inte beskäftig."

Inledningen på en bön som lär ska vara skriven av en nunna på 1600-talet, uppläst i ett vinterpratarprogram av Lasse Åberg…

Kommentar
Britt-Marie: Ja, en sjuttioåring till! Men man är aldrig äldre än man gör sig. Fint kort föresten!

Årets första bild

Ack, nu är det vinter, och skidan, hon slinter
i bukter och finter! — Går bra, går bra!
Och knutarna spraka, och medarna knaka,
och isarna braka. Hurra, hurra!

Ur Skolgossens vintervisa med text av:
Zacharias Topelius (1818-1898)
-------
Premiär för mig och min granne Per i
skidspåret. –14°

Kommentarer
Britt-Marie: Vilka hurtbullar i kylan!
Curt: Vackert och vitt, men lite kyligt. Tack för din kommentar

Vinter

Gott Nytt År

Gott Nytt År

Med ett Gott Nytt År är vi inne i årets sista vecka. 52 veckobilder har det blivit. Mest släktrelaterade bilder, men under sommaren lite av sommarnostalgi.

Och här får det kära gamla gänget avsluta året med en skål. Förutom de som är på bilden var John närvarande det här nyåret. Det är han som fotograferar.

Men det kommer nya bilder nästa år. Precis som vanligt, men då ska de flesta vara nytagna.

Curt

Ett inte alldeles ovanligt fotografi

Foto från Södra bostaden

Så här kunde det se ut. Vi barn radades upp vid väggen på Södra bostaden vid regementet I3 i Örebro, där vi bodde. Min bror Jan Fröberg var den dagens fotograf. Bilden kan vara från ungefär 1953.

Från vänster
Per Bodin, Ulla-Beth (hoppas jag stavat rätt) Larssom kanske hon hette, (det är det där med minnet) Annica Augustsson, min syster Jill och Katarina Augustsson (numera, Lekander). Jag är inte med på bilden, var kanske sjuk den dagen.

Vi syskon…

 

Jill, jag och Jan 2006

Vi sitter i skogsbacken över Erikslund i Brevens för en kort paus. Vi är där för att leta ut en sten som vi ska ha vid vår mors grav. Hon hade tillbringat många av sina livs dagar där vid Erikslund.                 

.                                                                   Curt

Syskon

Dop

 

Dop

Jag åkte dit för dopning! Jag misstänker att det var till Längbro kyrka i Karlslund, jag åkte till. Säker är jag inte. Inte ens vilken datum det hela gick av stapeln på, kan jag minnas. Och det kan väl vara det samma. Bra suddig var jag i alla fall. Det syns tydligt på bilden. Det var väl vattnet jag inte tålde.

Curt

Dop. Dopning.

Mormors mor, Karolina

 

Min mormors mor. Som 16-åring tjänade hon piga med en årslön av 20 kronor. Naturligtvis hade hon också tak över huvudet och gratis mat och vissa kläder. Jämförelsevis kan sägas att tåget tur och retur Stockholm - Göteborg på den tiden kostade 25 kronor.

Mormors mor, Karolina

Mormors mor

Maj och Ingemar Höckerbo

Bröllopsfoto

Hittat bland min mammas fotografier. Det är hennes syster, Maj, som gifter sig. Jag vet inte exakt när, mem deras äldsta barn, min kusin Christina är född i tidigt 50-tal, så jag misstänker att de gifte sig i slutet av 1940-talet.

Maj sitter i mitten med sin man till höger på bilden. Ingemar Höckerbo, en gång skohandlare i Linköping, och säkert den den äldre släkting som jag tyckt allra bäst om. En oerhört sympatisk, trivsam och rolig man.

Dotter till Maj - Christina



Maj och Ingemar gifter sig.

I övrigt
Min motmor bredvid Ingemar och hennes man, Lindström, vid hennes sida. På andra sidan om brudparet sitter nog Höckerbos. Till höger på golvet min moster Gullan med man. Min mamma står högst uppe i hörnet till höger och min pappa framför henne. Och många mer släktingar som jag känner igen

Christina

Många äktenskap leder till ett antal barn. Maj och Ingemar fick en flicka, Christina och så tvillingpojkar.

Det är inte så många av mina kusiner som jag umgåtts med, men Christina är ändå en av dem, även om det var i tonåren, d.v.s. på 1960-talet, Efter det har vi allt bara setts på några begravningar. Tvillingpojkarna är ung. tio år yngre än mig. Jag återkommer med några fler Höckerbobilder senare. Kanske rent av nästa vecka.

Christina: En avskannad Dia-bild, från jag vet inte var eller när.

Sundborn

Jag reste i måndagsförmiddag (3 okt.) mot Carl Larsson-gården i Sundborn,  för att berätta om Karin Bergöös ungdomstid, fram för allt om Karin som fjortonåring i Stockholm, där hon var elev på Slöjdskolan.

Jag stod i Carl Larssons ateljé och pratade, där det hängde ett antal av Karins målningar runt om mig.

Det var så många anmälda att jag fick berätta två gånger. Det var roligt och trevligt och jag sov över i det som kallas Solstugan, där det fanns gott om sängar och ett kök med ordnad frukost inställd. Jag sov där alldeles ensam. Så klev jag ut i frostnypet gräs och fotograferade i morgonsolen.

Carl Larsson
Här sov jag i natt

Carl Larsson-gårdenSå här såg det ut utanför knuten i morse

Sundborn 8Och så här såg det ut åt andra hållet… Carl Larsson-gården

Jag brukar föreläsa om
Karins barn och ungdomstid
eller
Om när Karin möter Carl Larsson i Grez-sur-Loing
Min kontaktsida

Rapport från Lotorps vandrarhem

Lotorp i vackert väder

Oj, är det redan vecka 39. Och den är visst slut också. Jag borde nu lägga ut en bild för vecka 40 således.

Nå, Kenneth och jag har varit i Lotorp och bott en natt på vandrarhemmet där. Kan rekommenderas! Vi lyckades också reda ut en del frågetecken om byn genom en mycket trevlig guidning av Britta. 

Samtliga bilder är från Lotorp.

Innan vi kom till Lotorp hade vi också Guidats runt i Folkström av Åke, även det en trevlig tur. Men just idag har jag inga bilder därifrån.

Lotorp

Axevalla hed 38

Axevallahed

 

Axvallahed 38, står det på kortet. Axevalla hed, lär det heta. Det är min pappa Eric Fröberg som sitter ner till vänster. Vad han gjorde vid Axevalla hed på den tiden vet jag inte. Pappa var 36 år det året och "yrkesmilitär". Kanske var det någon utbildning, eller någon övning, men vad jag förstår utnyttjades inte heden för övning så sent som 1938.

Det vore väldigt roligt att få veta vilka de andra "gubbarna" är (var). Känner du igen dig så skriv mig en kommentar och berätta.

Curt

Mammas farfar

 

Min mammas farfar. Tidningsreportaget här intill må vara från 1946. Kanske levde han ännu när jag föddes. Tyvärr så saknas en del längst ner. Jag har delat upp det i tre delar för att det lättare ska gå att få upp texten tillräckligt stor för att läsa.

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900

Andersson, Anders Vilhelm, född 1856
Födelseförsamling Halsberg
Skraptorp (Skogaholm) Hallsberg
Yrke Brukare
Gift
Hustrun: Carlsdotter, Ida Kristina, f. 1862 i Halsberg
Barnen
Arvid Valdemar, f. 1879 i Halsberg (Min morfar)
Axel Fritjof, f. 1881 i Halsberg
Gerda Ingeborg, f. 1883 i Halsberg
Beda Eugenia, f. 1885 i Halsberg
Lydia Cecilia, f. 1887 i Halsberg
Edit Kristina, f. 1888 i Halsberg
Carl Vilhem, f. 1890 i Halsberg
Bror Eugen, f. 1892 i Halsberg
Martin Herman, f. 1894 i Halsberg
Valborg Elisabet, f. 1896 i Halsberg
Karin Anna Elvira, f. 1898 i Halsberg
Märta Laura Teresia, f. 1900 i Halsberg

Min morfar hette alltså Arvid. Han dog när min mamma var tre år så varken hon eller jag har några minnen av honom.

Kommentarer
Ola Andersson: Wilhelm är min pappas morfar ?
Curt: Då borde vi vara sysslingar om jag räknar rätt

alternativ attrbut

Skogaholm

Tidningsklipp

Mina bilder för vänner emellan